Vinster i skolan en av lärarnas viktigaste frågor

Foto: Amina Dahlab.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Kommunala skolor och friskolor får samma skolpeng för varje elev. Samtidigt har kommunerna ett ansvar att ­erbjuda skolor till alla.
 – Ska systemet bli likvärdigt ­behöver kommunala och fristående skolor behandlas olika, ­säger Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert, som varit med och tagit fram ett förslag på hur systemet kan förändras för Lärarförbundets räkning.

Lärarförbundets förslag bygger på att avskaffa skolpengen och i stället införa en ersättning per klass. Det skulle ge skolorna en stabilare grundplåt än med dagens system, menar Johan Ernestam. 

Men varför blir det orättvist att bara ge samma summa till varje elev?

– De olika huvudmannaskapen har helt olika förutsättningar. Enligt lag ska alla elever i en kommun kunna få en plats i en kommunal skola, oavsett var de bor. Det måste också finnas skolor i hela kommunen så att ingen elev i grundskolan behöver åka för långt till sin skola, säger Johan Ernestam.

Detta innebär i praktiken att alla klassrum i kommunen inte kan vara fulla samtidigt och drivas optimalt. Antalet elever i kommunen varierar från år till år i olika delar av kommunen. I varje klassrum finns det ändå undervisande lärare som ska ha sin lön, oavsett om det sitter 25 eller 30 elever där. 

– Samtidigt har vi har en lagstiftning som säger att verksamhetskostnader ska delas med antalet elever. Detta ger automatiskt en överkompensation till de fristående skolkoncernerna som har helt andra möjligheter att fylla sina klassrum genom att ta elever från en kö, säger Johan Ernestam. 

Systemet slår mot kommunala skolor

I en kommun med stor etablering av friskolor slår det nuvarande systemet ännu hårdare mot kommunens skolor. Ju större andel som går i fristående skolor, desto mer kommer elevtalen i de kommunala skolorna att variera. 

Och om eleverna i de kommunala skolorna under läsåret visat sig bli dyrare per elev (på grund av att andra elever flyttat till friskolor, satsningar på specialpedagoger eller annan förstärkning etcetera), betyder det att skolpengen i kommunen ”höjts” och då ska de fristående skolorna kompenseras med motsvarande belopp.

I juni lade regeringen fram ett nytt finansieringsförslag i riksdagen men det röstades ner. Enligt detta skulle kommunen göra ett avdrag för de merkostnader som kommer av uppdraget att ge alla elever en skolplacering. Avdragets storlek skulle därmed variera mellan kommuner och mellan år utifrån hur fyllda klassrummen är i kommunens skolor (fyllnadsgrad). 

– Det var ett ganska bra förslag, men där fanns brister, framför allt med hur det skulle slå för mindre fristående skolor. Det är ändå synd att det inte gick igenom, för det är svårt att komma med ”den perfekta lösningen” direkt. Hellre då att man hade skruvat på systemet efter hand.

En annan väg att gå skulle vara att, som Johan Ernestam och Lärarförbundet föreslagit, i stället finansiera skolan med en peng per klass eftersom det som kostar mest i en skola är kostnaden för lärare.

LÄS ÄVEN:

"Friskolesystemet borde vara en större valfråga”

”Elevens rätt att välja är grundläggande”