Svaret på politiska striden: "En ljusglimt"

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Statsminister Magdalena Andersson (S) och statsministerkandidaten Ulf Kristersson (M) har svarat på lärarnas hårda valkrav. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand pekar på ljusglimtarna – efter valet.

LÄS ÄVEN: Svaret på lärarnas krav: Striden om skolan hårdnar

Lärarförbundet kräver politiskt samarbete efter valet. Just nu verkar det bitvis långt borta.

Till stor del handlar stridigheterna om en och samma fråga.

– Principiellt kan jag tänka mig att jobba med alla frågor, sen blir vissa samtal mer meningsfulla, om man ligger rimligt nära varandra. Till exempel, vilken styrning ska vi ha? Nu har man kommunaliserat skolan, det tror jag inte att vi hade gjort idag. Men det är en gigantisk organisationsreform att ta tillbaka det. Men vad ska vara lika, gemensamt, vad kräver det statliga?, säger Ulf Kristersson.

Statsminister Magdalena Andersson:

– Vi kommer naturligtvis försöka samverka för att försöka förbättra dagens system. Det är till exempel orimligt att friskolor får betalt och kompensation för arbetsuppgifter som de inte har. Det hoppas jag vi kan åtgärda. Nu föll tyvärr det förslaget i riksdagen. Det är ju en sådan ”no brainer”, att det borde man kunna övertyga partier om att det är orimligt som det är, säger hon.

Då kan lärarna börja hoppas

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand sätter hoppet till tiden efter 11 september.

– Det är inte förvånande att det är ett högt tonläge och att kompromissviljan är låg med bara några dagar kvar till valet. Det jag och svensk lärarkår hoppas på är en öppning för mer konstruktiva samtal och att lyssna in varandra efter valet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon ser ändå tecken på samförstånd kring viktiga lärarfrågor.

­– Dels noterar jag en insikt om att vi i dag inte ger likvärdiga förutsättningar och att staten behöver ta ett större ansvar för det på ett eller annat sätt. Resurserna måste gå till det som skapar kvalitet för eleverna. Dels tycker jag att de erkänner att lärares arbetsbelastning är ett problem, så de borde vara öppna för våra krav på central reglering av till exempel undervisning, gruppstorlekar och elevhälsa – det som spelar roll för likvärdigheten, säger hon.

Frågan som är viktigast för Lärarförbundet

För Lärarförbundet är en fråga överordnad.

– Finansieringsfrågan skapar förutsättningar för så många andra frågor. I dag är den hindret för likvärdiga förutsättningar. Statens huvudansvar för finansieringen är otroligt central för många andra problem som vi i dag tvingas att brottas med, säger Johanna Jaara Åstrand.

De krav som Lärarförbundet har är tydliga.

– Vi ser att det krävs ett sektorsbidrag, att det krävs centrala regleringar, att det krävs insatser som ger lärare förutsättningar att använda sin kompetens och göra ett bra jobb. Men också att det ger eleverna den rätt de har i skollagen, en likvärdig och kompensatorisk utbildning. Där har svensk skola backat i 20 år, säger Johanna Jaara Åstrand.

Utredningen om statligt huvudmannaskap för skolan väntas senare under året.

LÄS ÄVEN: 

Regeringen ändrar sig om statlig skola

Så många av lärarna vill se statligt ansvar

Jaara: Dags att leverera, politiker

Här är lärarnas viktigaste frågor inför valet