”Friskolesystemet borde vara en större valfråga”
Val 2022 Det är inte bara den förlorade skolpengen som gör att de kommunala skolorna dräneras på pengar i takt med att friskolor etableras. I kommuner med hög andel friskolor får systemet ytterligare konsekvenser.
En av de drabbade kommunerna är Sundsvall, där Lärarförbundets skyddsombud Katarina Wallner i vintras startade upproret ”På mina bara knän”. Bara på ett år har 159 årsarbetare inom den kommunala skolan sparats in och det första sparbetinget som kommunen gick ut med för 2022 var 95 miljoner kronor.
– Just nu förstår jag inte hur jag ska orka ett år till. Vi som jobbar i de tyngre områdena känner det som att vi är i fritt fall när särskilda undervisningsgrupper läggs ner på löpande band, säger Katarina Wallner.
Egentligen älskar hon sitt jobb. Att få lära ut och att leda. Att känna lärarlycka när en lektion bara flyter på. Att få det där goa samtalet med en elev.
Nu är det motvind hela tiden!
– Men det har blivit ett helt annat jobb och jag börjar fundera på varför jag en gång valde det. Nu är det motvind hela tiden!
Det främsta skälet till besparingarna i Sundsvall är den stora etableringen av friskolor. När elever flyttar till friskolor blir inte bara de kommunala skolorna av med deras skolpeng. För när eleverna blir färre ökar också kostnaden (det vill säga skolpengen) per elev. Då ska friskolorna i efterhand kompenseras med höjd skolpeng av likvärdighetsskäl. För åren 2018, 2019 och 2020 har till exempel 59 miljoner kronor betalats ut retroaktivt till friskolor och före detta friskolors konkursbon. Samtidigt har underskotten varit stora under dessa år (36, 122 respektive 129 miljoner kronor).
– Det här är en rävsax som lett till enorma nedskärningar. Samtidigt pratar politikerna om att hålla budget. Jag sa faktiskt det till skolministern när hon var här, att får jag höra ordet resurseffektivt en gång till så kräks jag.
Får jag höra ordet resurseffektivt en gång till så kräks jag.
Katarina Wallner föredrar ordet ”resursflexibelt” och önskar att det var barnens behov som styrde resurstilldelningen i stället för statiska budgetar. För i en kommunal skola är det inte bara att fylla på med fler elever från kön när andra elever slutar.
– Bland de elever som är kvar kanske det finns många som har särskilda behov och skulle behöva få extra hjälp. Men som det är i dag, om skolan skulle satsa lite extra på de här eleverna, ska de pengarna satsas en gång till så att friskolorna blir kompenserade.
Att det var så här det funkade visste inte Katarina Wallner, när hon förra hösten satte sig in i kommunal skolekonomi på allvar. Hon som själv haft sina barn i en fristående skola.
– Hade jag vetat om detta då, hade jag tänkt annorlunda. Nu inser jag att det här systemet borde vara en mycket större valfråga än till exempel vinstuttagen, som ju debatteras flitigt. Att stoppa vinstuttagen är en viktig signal, men ingen stor fråga om man jämför med utjämningssystemet mellan kommunala och fristående skolor.
Lisa Tynnemark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall, håller med Katarina Wallner om att systemet är en rävsax.
– Det är rent sorgligt att ha skattebetalarnas pengar att prioritera och så går de till vinstutdelning eller konkursbon, säger Lisa Tynnemark.
Kostsamma processer
Varje år behöver kommunen hantera friskolor som överklagat sin tilldelning – processer som sedan kan leda till att stora belopp ska betalas tillbaka. John Bauer-koncernens konkurs är ett sådant exempel som drabbat flera svenska kommuner. Bara i Sundsvall säger Lisa Tynnemark att det gällde runt en miljon kronor av skattebetalarnas pengar som gick till ett konkursbo ungefär tio år efter själva konkursen.
Sedan hon valdes in i barn- och utbildningsnämnden har de ekonomiska frågorna mest handlat om att skära i kostnader, och i takt med friskolornas etablering ser hon tydligt hur de kommunala skolorna dräneras.
– Ingen politiker vill spara på skolan. Ändå har jag varit med och lagt ner fyra skolor under en mandatperiod och ser hur lärarna måste utföra sitt uppdrag med mindre resurser.
Hon är besviken över att lagförslaget om differentierad skolpeng inte gick igenom i riksdagen den 8 juni. En ny lagstiftning som inte överkompenserar de fristående skolorna hade varit ett steg i rätt riktning, anser hon.
– Som kommunpolitiker sitter jag nära verkligheten och ser vad lagstiftningen får för konsekvenser. För det här systemet drabbar hela samhället när investerade pengar inte går till eleverna. Det får inte bara konsekvenser inom skolan, skolmisslyckanden innebär också bland annat psykisk ohälsa och utanförskap, säger Lisa Tynnemark.
