Arbetsbelastningen är en av lärarnas viktigaste frågor inför valet
Val 2022 Var fjärde lärare hinner ”sällan” med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, visar en ny mätning. Helena Stenros, mellanstadielärare på Väsby skola i Stockholm, skulle snarare säga att hon ”aldrig” hinner med. – Jag känner mig konstant otillräcklig.
Det råder inget tvivel om att lärares arbetsbelastning har ökat under det gångna decenniet.
De senaste resultaten från Lärarförbundets och Kantar Sifos medlemspanel ger en tydlig bild av vad detta lett till: bland drygt 6 000 tillfrågade lärare på kommunala och fristående skolor svarar drygt 40 procent att de ”minst en gång i veckan” överväger att sluta som lärare på grund av arbetsbelastningen.
Många lärare får utlopp för sin frustration på sociala medier. Så här skrev Helena Stenros, 47, nyligen i Lärarupprorets Facebookgrupp:
”Under dagen har eleverna haft ett förhör på fotosyntesen, i väskan ligger förhören. De går inte att släppa när jag står där och lagar middag. Jag vill hinna kika igenom dem idag, om jag inte gör det så vet jag att det blir en inre stress, det ogjorda hänger över mig som en brun, knölig börda.”
Helena går med på att ta emot vår fotograf och lite senare når jag henne på telefon, dagen före avslutningen. Mindre stressigt nu?
– Nej, inte än, fick just reda på att jag måste sammanställa en enkät vi gjort med elever och vårdnadshavare. Det blir en del jobb i helgen.
Vad är den enskilt viktigaste anledningen till att din arbetsbörda har ökat?
– All dokumentation! Den tar så mycket tid.
Kan du ge exempel?
– Alla mina kontakter med vårdnadshavare måste dokumenteras, vartenda telefonsamtal och mejl. Jag förstår att man måste kunna gå tillbaka och se vad vi gjort, men tidsåtgången är orimlig!
Jag förstår att man måste kunna gå tillbaka och se vad vi gjort, men tidsåtgången är orimlig!
För att undvika stressen vill hon beta av all dokumentation under dagen, vilket gör att planeringen blir kvar till kvällen.
– Jag jobbar också flera timmar på helgerna.
Behövs det verkligen? Är det omöjligt att få allt klart under arbetsveckan?
– Nej, visst skulle man kunna nöja sig med att be eleverna att ”ta upp boken och läs sidorna 10–13”. Men jag har högre ambitioner än så.
Att hennes arbetsbelastning ökat beror också på att hon har mer resurskrävande elever i dag än när hon började som lärare för drygt tio år sedan. I den sexa som hon tar farväl av i dagarna har 19 av 21 elever utländsk bakgrund, varav många kom till Sverige relativt nyligen.
Därför handlar hennes undervisning inte endast om kursmålen i SO, NO och svenska. Den handlar också om grundläggande ordförståelse.
En undersökning visar att 40 procent funderar på att lämna läraryrket "minst en gång i veckan". Helena Stenros vill stanna – trots den tunga arbetsbördan.
– Nyligen var det flera elever som inte förstod ordet ”långtradare”. Varje dag får jag förklara enkla ord som de inte känner till.
Helena Stenros har ett relativt tungt schema och skulle gärna ha färre lektioner varje vecka – för att få tid till återhämtning och för- och efterarbete. Hon förklarar hur en vardagssituation i skolan kan se ut:
– En rast på 20 minuter kan ju låta ok, men då ska jag hinna få ut eleverna, sudda tavlan, prata med en kvardröjande elev, kanske svara på ett brådskande mejl och sedan vara först i nästa klassrum.
Hon gör liknelsen med att ”sitta fast i en bungyjump-lina”, ett tjockt gummiband:
– Jag springer och springer mot målet, men det är alltid någon eller något som grabbar tag i mig och drar mig tillbaka.
Elisabet Mossberg, ombudsman och arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet, konstaterar att läraryrket gått från att vara ”ett friskyrke till ett riskyrke”:
– Sjukskrivningarna har ökat och kvinnliga lärare har högre sjuktal än manliga. Sedan jag själv slutade som 1–7-lärare 2010 har mycket förändrats, vi har fått fler nationella prov, nytt betygssystem, ny läroplan och krav på mer dokumentation.
En typisk dag...
08.20 – lektion.
09.00 – få ut eleverna på rast, prata med en elev i klassrummet, svara på brådskande mejl, skynda till nästa klassrum.
09.30 – lektion.
10.10 – rast igen – sudda tavlan, svara på nästa mejl, springa till nästa klassrum.
10.50 – lektion.
11.30 – lunch! Dokumentera mejlen och samtalen, svara på ett mejl till, se till att alla barn kommer in och ut ur matsalen.
12.30 – lektion.
13.10 – rast – ta i kapp administration.
13.30 – lektion.
14.30 – hejdå eleverna – nu mer administration, svara på mejl och prata i telefon med föräldrar.
16.00 – cykeln hemåt, förbi mataffären.
17.30 – laga mat, rätta läxförhör.
18.30 – slå på tv:n, fortsätta rätta, -planera morgondagens lektioner
22.00 – släcka lampan – eller just det, två läxförhör kvar …
Det här är ett fingerat exempel på hur en arbetsdag kan se ut.
Att stressen ökar beror inte bara på mängden arbetsuppgifter, menar hon.
– Det går att klara en större arbetsbörda om man känner att man har kontroll och inflytande. Och att man får stöd i sin yrkesroll. Men så är det inte i dag.
Hon efterlyser större satsningar på specialpedagoger och en utbyggd elevhälsa. Och inte minst fler behöriga kollegor.
– Annars riskerar fler att lämna yrket.
Helena Stenros har lekt med tanken att byta bana, men slagit den ifrån sig.
– Att kunna bidra till elevers utveckling är superkul! Och mitt tidigare jobb inom hemtjänsten var inte heller så lätt.
Detta vill partierna göra åt arbetsbördan
Socialdemokraterna vill:
Minska administrationen, något som genomförts under regeringsperioden.
Avlasta lärarna med lärarassistenter.
Förbättra möjligheterna att stänga av eller omplacera elever som hotat eller varit våldsamma.
Moderaterna vill:
Minska lärares och rektorers dokumentationskrav.
Kraftigt begränsa kraven på den elevnära dokumentationen såsom individuella utvecklingsplaner och dokumentation som rör regler om kränkande behandling. Detta för att frigöra tid som i stället kan läggas på undervisning.
Miljöpartiet vill:
Se mindre administration och mer tid för undervisning, lärare måste ges rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.
Satsa på en bättre arbetsmiljö.
Ge lärarna fler kollegor. Både lärare, specialpedagoger, bibliotekarier, kuratorer m fl.
Kristdemokraterna vill:
Ha fler vuxna i skolan som kan avlasta lärarna.
Se över dokumentationskrav, tidsanvändning och rensa i arbetsuppgifter så att lärarna kan fokusera på undervisningen.
Införa digitala nationella prov som rättas externt.
Vänsterpartiet vill:
Minska antalet nationella prov och andra tidskrävande administrativa uppgifter.
Avlasta lärarna genom att ställa högre krav på tillgången till elevhälsa på alla skolor.
Sverigedemokraterna vill:
Återanställa ”kringpersonal”, alltså personal som stödjer lärarna med sådant som inte har direkt koppling till undervisningen.
Se över dokumentationskraven.
Centerpartiet vill:
Minska den administrativa bördan och lägga fokus på undervisning. Bättre arbetsmiljö och tid för planering måste finnas.
Ta bort all dokumentation som inte leder till att öka lärandet och förbättra de administrativa systemen.
Liberalerna vill:
Lyfta över många arbetsuppgifter, som med fördel kan utföras av annan skolpersonal så att lärare ges chans att fokusera på kunskapsuppdraget.
Banta administrativa bördor.
