Här är lärarnas röster om nya facket

”Nu kör vi!”

Marie Wall-Almquist, ordförande Lärarförbundet Malmö:

– Vi vet att det finns lärargrupper som inte känner sig sedda. Jag kommer själv från en mindre lärargrupp, jag är musiklärare i grunden. Men ju mindre grupp du är, desto fler behöver du som talar för din sak. Och här i Malmö jobbar vi redan tillsammans med LR.

”Får inte drabba våra medlemmar”

Fredric Hillertz, ordförande Lärarförbundet Falkenberg:

– Det är två kulturer som vi ska jobba ihop till en kultur, det är klart att det finns utmaningar i det. Det finns ingen tvekan om att det här är rätt beslut, det är vägen framåt. Sen funderar vi såklart hur vi ska göra det så smidigt som möjligt utan att det drabbar våra medlemmar eller att vi blir otydliga.

”Hur ska gräsrötterna orka?”

Britt-Marie Selin, distriktsordförande LR Stockholm: 

– Jag tror inte alls att den fackliga styrkan blir vassare med fler medlemmar och fler yrkesgrupper/befattningar. LR har varit ett yrkesförbund för lärare och vägledare och jag undrar hur vi blir starkare när det inte alls är klart att vi får fyra platser i skolornas samverkansgrupp som vi har nu. Hur ska lokal- och skyddsombud, de viktiga gräsrötterna som utgör den fackliga grunden, orka fortsätta sitt fackliga förtroendeuppdrag? Jag upplever ett gott samarbete med Lärarförbundet i Stockholm och tror att den vägen varit mycket bättre att fortsätta på. Två förbund som tillsammans driver villkorsfrågor när det gynnar våra respektive medlemmar. 

”Skolan förstår inte vad vi gör”

Eva Lindström, förskollärare i Stockholm, krönikör i Läraren:

– Fackligt arbete handlar om att gå samman och ställa upp för varandra. Jag tänker att vi blir starkare tillsammans. Jag hoppas att förskolan och förskollärarna stärks av att vi går samman och inte prioriteras bort. Det vi är bäst på i förskolan är att stödja barnen att ”bli människor” och bygga upp deras empatiska förmåga. Om skolan förstod vad vi gör och vi får resurser till det så skulle grundskolan få ett lättare arbete.

”Hade varit en krigsförklaring”

 

 

Andrea Meiling, ordförande Lärarförbundet i Göteborg:

– Jag var lite oroad över vad som skulle ha hänt om det hade blivit ett nej. Det hade ju varit en krigsförklaring. Här i Göteborg har vi ett riktigt bra samarbete även om det självklart funnits saker om vi inte helt kunnat prata om mellan förbunden. Nu får vi hitta nya strukturer och former tillsammans. Det lär väl visa sig rätt snart om det finns några nackdelar. Ibland har jag blivit lite chockad över hur en del kollegor uttalat sig om andra kollegor i andra skolformer och sådant hoppas jag att vi slipper.

”Vi är lärare – bra på kompromisser”

Olle Linton, gymnasielärare, Lärarförbundet Stockholm:

– De flesta fackfrågor är gemensamma. Det är löner, arbetsbörda och arbetsmiljö. Jag ser inga direkta risker, vi kommer att vara enade mot arbetsgivaren. Olikheter kan vi lösa, vi är lärare och är det något vi är bra på så är det kompromisser. Under ett år har jag gjort skolbesök på alla gymnasieskolor i Stockholm och jag har inte hört några negativa röster. Skolledarna kommer att vara för sig och det är där vi haft en del frågor, varför man ska ha arbetsgivaren i facket.

”Nu är det upp till bevis”

Sten Hagberg, distriktsordförande, LR Halland:

– För oss är det viktigt att den federala karaktären inte innebär att det blir en stor smet, utan att förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare får driva de frågor som är viktigast för dem. Jag ser det inte som att sätta gränser, utan att varje grupp ska föra fram sina frågor med full styrka. Jag är besviken på att det blir färre kongressombud, nu ska de represntera dubbelt så många medlemmar. Nu är det upp till bevis.

”Jag är oroad”

Gustav Sundh, lärare i fritidshem som kallar sig ”Skolgårdsläraren” på Facebook

– Vi blir starkare som organisation, men jag är oroad för att lärare i fritidshems förutsättningar och frågor försvinner i mängden av alla andra lärarkategorier. Jag skulle önska att fackförbundet genomförde konkreta åtgärder som på riktigt på golvet förbättrar lärare i fritidshem och fritidspedagogers förutsättningar. Riktlinjer för planeringstid nationellt, till exempel. Det kan skilja sig 10 timmar från en tjänst till en annan, vilket såklart påverkar resultatet. 

”Inget självspelande piano”

Anna Olskog, ordförande i Lärarförbundet Umeå:

– Det här är bra, riktigt bra. I det nya blir vi starkare såväl lokalt som nationellt. Skolan dras med en lång rad av problem. De senaste årens nedskärningar, ökande arbetsbörda och den gigantiska lärarbristen har gjort många av oss uppgivna och en del har jobbat sig sjuka. Dessutom har vi marknadsskolan, den har nött ned oss. Men en ny organisation är inget självspelande piano. Vi har ett gemensamt ansvar att bygga det nya. Storlek kräver strukturer som ger utrymme för allas frågor och behov. Jag tänker också att ett mått av ödmjukhet och tålamod kommer att krävas.