Så ska skolan få ökad studiero
Studiero Regeringen har lagt fram en nationell plan för ökad trygghet och studiero i skolan som innehåller mobilförbud i grundskolans klassrum, stärkta möjligheter att stänga av eller omplacera elever som hotat eller utsatt andra elever för våld samt ett tydligt regelverk för situationer när skolans personal behöver ingripa.
– Nu blir det större ordning och reda i vad lärare, rektorer och resurspersonal får och ska göra i olika situationer, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Ordningsregler är viktiga för studieron i skolan och regeringen föreslår att bestämmelserna för ordningsregler ska förtydligas. Efterlevnaden av ordningsreglerna ska följas upp, elevernas delaktighet ska öka, och vårdnadshavarna ska känna till ordningsreglerna.
I februari 2020 fick en utredare uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk inom området. Den är 300 sidor lång och omfattar många områden där det tidigare funnits oklarheter. Här finns bland annat förslag hur skolan ska kunna agera när svåra situationer uppstår.
LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön
Stort behov
I dag finns ett stort behov för elevassistenter och annan resurspersonal som arbetar med elever som är utåtagerande, att få mer kompetensutveckling i hur de kan agera. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslås få i uppdrag att ordna kompetensutveckling för resurspersonalen i skolan.
Det behövs också ett tydligt regelverk som stöttar skolans personal när något allvarligt inträffar. Dagens regelverk har skapat osäkerhet. I en undersökning gjord av Lärarförbundet uppger hälften av lärarna att de undvikit att ingripa i stökiga situationer av rädsla att bli anmälda, eller för att reglerna är otydliga.
– Det är inte acceptabelt. Lärare ska inte dra sig för att ingripa när det behövs, säger Anna Ekström.
I den nationella planen föreslås en rad åtgärder hur rektor och personal kan agera i svåra situationer.
– Det ska vara tydligt vilka befogenheter som gäller. Skolans personal ska känna att de har stöd utifrån skollag och läroplan när de upprätthåller trygghet och studiero. De nya reglerna gör det tydligt att all skolpersonal har ett mandat att ingripa. Den befogenheten föreslås skrivas in i skollagen, säger Anna Ekström.
Skolverket får i uppdrag att ta fram stöd till skolor hur de kan agera i svåra situationer.
Ökade befogenheter
Samtidigt föreslås en rad ändringar i skollagen för att öka rektors befogenheter att genomföra tillfällig omplacering eller avstängning av stökiga elever. Det ska bli lättare i praktiken ett genomföra de åtgärderna och det ska framgå i skollagen.
Huvudmannen ska få ett tydligare ansvar för klagomålshantering. Något som bland andra Lärarförbundet lyft fram som mycket viktigt för att minska lärares och rektorers administrativa börda.
– Regeringen föreslår därför att skolinspektionen endast ska få utreda anmälda klagomål om huvudmannen fått möjlighet att hantera klagomålet och sett till att nödvändiga åtgärder vidtas, säger hon.
LÄSTIPS GUIDE: 10 olika fall av stök – så får du som lärare ingripa
Krav på huvudmannen
Det ska vara tydligt i skollagen att huvudmannen ska ta emot och utreda klagomål och ha skriftliga rutiner för det. Vidare införs krav på att huvudmannen aktivt ska verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal.
Förslagen skickas nu ut på remiss. Om allt går planenligt kan reglerna finnas på plats lagom till höstterminen 2022.
– Skolverket kommer att få i uppdrag att se till att det finns bra material om de här reglerna. Vi kommer aldrig att kunna ha en lagstiftning som talar om vad som gäller i varje enskild situation. Men rädslan att inte våga ingripa hoppas jag vi ska kunna minska med en större tydlighet med reglerna, säger Anna Ekström.
Förslagen har beretts av regeringskansliet och med Centerpartiet och Liberalerna.
LÄS ÄVEN
Hot och våld i skolan per kommun
