OECD: Svenska elever sämst i Europa på disciplin

Ett av regeringens förslag är att ta bort vissa dokumentationskrav – till exempel om en elev visas ut ur klassrummet.

Svenska elever har den sämsta disciplinen i Europa, enligt statistik från OECD.
För att få bukt med stöket föreslår skolminister Lotta Edholm (L) bland annat utökade befogenheter för lärare.

Bland alla OECD-länder är det endast Chile och Nya Zeeland som har sämre disciplin i klassrummen än Sverige. Tre av tio elever menar att lektionerna inte kommer i gång i tid, visar mätningar av klimatet under 15-åringars matematiklektioner. Lika många distraheras av andras digitala verktyg, så som surfplattor.

– Det är väldigt allvarligt, dels är det allvarligt för elever och lärare som utsätts för våld och kränkningar. Men det är också uppenbart att det ger en förklaring till de dåliga skolresultaten, säger Lotta Edholm till TT.

Svenska niondeklassares resultat i matematik och läsförståelse sjunker, enligt senaste Pisaundersökningen. De är nere på den sämsta nivån under hela 2000-talet.

Ministern: Finns inte ett svar

För att bemöta den lågt rankande disciplinen förslår regeringen en rad åtgärder. En utredare ska se över om lärares befogenheter kan utökas och att ta bort vissa dokumentationskrav – till exempel om en elev visas ut ur klassrummet.

– Det kan leda till att lärare på grund av dokumentationskraven undviker att ta till de metoder som de egentligen tror är de bästa.

Bland åtgärderna finns även skolsociala team och fler akutskolor.

– Det finns inte ett svar på frågan – allt från att föräldrar måste uppfostra sina barn bättre till att det finns fler akutskolor för våldsamma barn, säger Lotta Edholm.

Grovt språkbruk bland tioåringar

Även i årskurs 4 är det stökigt enligt undersökningen PIRLS, som vänder sig till rektorer. Allt fler upplever ordningsproblem och åtta av tio har problem med bråkiga klassrumsmiljöer. Nästan nio av tio har även problem med grovt språkbruk.

– Det är väldigt allvarligt för det handlar om barn som är tio år.

Lotta Edholm menar att tidigt stöd kan bidra till högre kunskapsnivåer och mindre ordningsstörningar. Därför ska skolorna kunna söka statsbidrag på totalt 600 miljoner kronor för att anställa fler speciallärare och kunna ha fler särskilda undervisningsgrupper.

– Många elever har inte har fått med sig de kunskaper som krävs. Det är klart att om man inte kan läsa och skriva ordentligt – och man känner att man halkar efter i undervisningen – då finns risken att man blir en rätt stökig elev.

LÄS MER:

Efter kritiken: Skolverket erkänner fel i översättning

Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”

Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin