Efter kritiken: Skolverket erkänner fel i översättning

I måndags presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att komma till rätta med vad som beskrevs som undermålig klassrumsdisciplin.

Enligt en rapport från OECD är de svenska skolorna värst i Europa och tredje sämst bland alla OECD-länder i världen på diciplin. Bara Nya Zeeland och Chile har sämre resultat.

Miss i översättningen

Uppgiften fick många att haja till. Normalt svarar sex till nio procent av de svenska eleverna att det är dålig disciplin i klassrummen. I den senaste rapporten var det 30 procent.

En av kritikerna, Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet, hävdade att förändringen var orimligt stor och att den sannolikt berodde på en översättningsmiss.

– Jag blev förvånad av den stora och plötsliga förändringen eftersom trenden mellan 2012 och 2018 tvärtom var att klassrumsdisciplinen blev bättre och tittade därför närmare på frågeformuleringarna, sa Jonas Vlachos till Vi Lärare.

Skolverket erkänner felet

Den engelska originaltexten lyder ”Students don’t listen” och översattes tidigare till ”Eleverna lyssnar inte på vad läraren säger” men ändrades i senaste undersökningen till: det finns ”… elever som inte lyssnar på vad läraren sagt”. Enligt Jonas Vlachos går det därför inte att jämföra resultatet med tidigare undersökningar.

Och nu erkänner Skolverket att de har gjort fel.

– Vi får varje gång enkätfrågorna på engelska i en excelfil med ca 2000 rader. I excelfilen framgår om frågorna är trend eller ny i en kolumn. I det här fallet var frågan markerad med ny. Om vi hade varit mer uppmärksamma hade vi sett att vad som avsågs var att frågan var samma som 2012 men bytt ämnesfokus och har två nya delfrågor. Trendfrågor lägger vi alltid extra vikt vid eftersom det är avgörande för att kunna göra jämförelser över tid och mellan länder, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.

Har haft kontakt med OECD

– Vi tog bort frågan från vår egen analys i december och vi kommer att ge ut en fördjupningsrapport i september med en ny analys. Det övergripande indexet går att använda i stort och vår bild är att beskrivningen av stöket och problemen på de svenska skolorna stämmer även om förändringen i översättningen påverkar indexvärdet, men på marginalen, säger Pernilla Jonsson

Vad gjorde ni när ni insåg misstaget?

– Metod är viktigt och såklart är det ett problem när den här typen av misstag sker. När vi såg siffrorna stannade vi upp, gick tillbaka och diskuterade vilka konsekvenser som misstaget kunde leda till. Vi har också haft kontakt med OECD och diskuterat konsekvenserna och kommit fram till att det övergripande indexet går att använda, men med försiktighet i tolkning, säger Pernilla Jonsson

Informerade regeringen i december

Informerade ni några andra om misstaget?

– Vi påtalade förändringen för regeringskansliet redan i december och angav då att tolka siffrorna med försiktighet för just denna fråga även om indexet i stort kan användas. De som har begärt ut materialet har fått information och andra har kunnat läsa i en fotnot som uppmärksammat mättekniska problem, säger Pernilla Jonsson.

Utbildningsdepartementet har försvarat slutsatserna.

– I pressbriefingen om Pisas disclima-mått gjordes i första hand jämförelser med andra länder, inte bakåt i tiden. Grunden för regeringens beslutade åtgärder är en samlad bedömning och siffrorna om att Sverige har dålig klassrumsdisciplin i internationell jämförelse stärker den bedömningen, skriver skolministern Lotta Edholms pressekreterare Ellen Kult, till Vi Lärare.

LÄS MER:

Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”

OECD: Svenska elever sämst i Europa på disciplin

Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin

Per Kornhall: Om det är en miss i översättningen får vi vara försiktiga