50 år på tronen – men det började med svåra år i skolan
Till vänster: Fru Broms har samlat kronprins Carl Gustaf (tvåa från vänster) och hela klassen till första lektionen, andra skolåret i Broms skola, 1954. Till höger: Betygstid och skolavslutning i Sigtuna Humanistiska läroverk, kronprins Carl Gustaf begrundar sitt betyg, 1960.
Specialpedagogik
Frustrationen är fryst för evigt i den svartvita bilden av det läsande barnet, bekymmersrynka i pannan. I dokumentären ”Kungen och jag” beskriver den femtioårsjubilerande monarken sin kamp mot bokstäverna.
– Det var många elever som for illa, säger specialpedagogen Kerstin Norell Helmsjö.
Hon har själv dyslexi.
År 2023 och 50 år har gått sedan kung Carl XVI Gustafs trontillträde.
Han firas med flera dokumentärer, bland annat SVT:s ”Kungen och jag” av filmaren Karin af Klintberg.
Här berättar kungen bland annat om sin skolgång.
– Det var ett konstant problem att kunna läsa och skriva, säger han.
Retad av klasskompisarna och till slut förvisad från familjen till internatskolan i Sigtuna blev kungen ett ensamt barn, berättar han i dokumentären.
Dyslexi är en ärftlig funktionsnedsättning och både kungens far Gustaf Adolf och systern Margareta kämpade med bokstäverna.
Minskande kunskaper om läsning i skolan
– Det finns en mycket större medvetenhet idag om att dyslexi är en funktionsnedsättning. Läs- och skrivinlärningen har fått en mer undanskymd plats på lärarutbildningarna vilket gör det utmanande för lärare idag att lära elever läsa och skriva. Men lärarna som har kunskaperna är många och de är jätteduktiga, säger Kerstin Norell Helmsjö.
Kerstin Norell Helmsjö
Hon är specialpedagog och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Idag vet man att mellan 5 och 8 procent av eleverna, eller ungefär två i varje klass, har dyslexi.
– För många är det svårt att ljuda, kopplingen ljud-bokstav är svår. För en del hoppar bokstäverna. Jag kastar om bokstäver och ord i meningar. Jag glömmer. Ser inte. Men det är jätteolika från person till person. Innan ljudningen går automatiskt blir man så trött att läsförståelsen blir påverkad när all energi går åt till att avkoda varje bokstav, säger Kerstin Norell Helmsjö, specialpedagog och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Hennes räddning är ovanlig.
Så klarade dyslektiska läraren läsningen
– Min lycka var att jag fick kikhosta när jag började skolan. Jag var borta en månad, så jag fick gå på stödundervisning när jag kom tillbaka. Jag fattade aldrig att jag hade svårt att lära mig att läsa och skriva, men mina föräldrar var medvetna om det, min mamma kände igen det och min storasyster hade det. Så jag fick den här träningen som är så viktig. Och jag hade halvklasstimmar och stöd i både ettan och tvåan, säger hon.
Kerstin Norell Helmsjö kom ut som nyexaminerad mellanstadielärare 1982.
– Synen på dyslexi har förändrats väldigt mycket. När jag började som lärare var det inte allmängods, men det började finnas en medvetenhet. Men på kungens tid var det säkert många elever som for illa, man hade inte kunskapen, de ansågs lata eller som obegåvade, säger hon.
När Kerstin började som lärare hade man halvklassundervisning i läsning och skrivning på lågstadiet.
– På lågstadiet och speciellt i årskurs ett hade alla skolor halvklasser och lärarna hann jobba mer grundligt med läsning och skrivning. Och vi vet att det är viktigt att få den fonologiska träningen, man får kopplingen ljud-bokstav, man får nöta och träna. Och som lärare hade man chans att upptäcka om en elev hade svårigheter och jobba med det på ett helt annat sätt. Det var väldigt bra, säger Kerstin Norell Helmsjö.
Kungen berättar i SVT-dokumentären att han fick mycket extra träning – men att det inte hjälpte.
– Jag har haft lätt för mig i skolan och har lärt mig andra strategier. Jag är jätteduktig på att komma ihåg och lyssna. Jag ser till att jag är på alla föreläsningar. Har jag haft en föreläsning först och sen ska läsa en text så blir det mycket lättare. Jag lyssnar ofta på saker och ting. Men jag har tränat så pass mycket. Och som dyslektiker behöver du fortsätta träna, säger Kerstin Norell Helmsjö.
Så kan nedskärningarna drabba läsinlärningen
Enligt henne riskerar nedskärningarna som gör att antalet specialpedagoger och speciallärare sägs upp att gå ut över barnen som har svårt med läsning och skrivande.
– Jag tror att det finns stor kunskap hos lärare som har utbildning i läs- och skrivundervisning, men resurserna finns inte alltid. Det är en ledningsfråga, att både huvudmän och rektorer organiserar så att det inte hänger på varje enskild lärare att hitta de här ungarna tidigt. Då behöver det inte bli en plåga på samma sätt, säger Kerstin Norell Helmsjö.
Läraren har själv dyslexi – här är hennes råd
- Ha en strukturerad, evidensbaserad undervisning som bygger på ljudmetoden, alltså kopplingen språkljud och bokstav. Det är den enda metoden forskning visat har effekt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Alla andra elever lär sig läsa med den också.
- En lärare som har en strukturerad läs- och skrivundervisning och upptäcker elever som inte har samma progression, behöver noga följa upp det.
- Ett varningstecken är att eleven inte kan bokstäverna och inte kan ljuda ihop dem.
- Säkerställ att skolan har en rutin för att regelbundet kartlägga och screena elevernas läs- och skrivförmåga.
- Fråga eleven själv – vad är det som är jobbigt? Är det svårt att läsa högt kan eleven läsa för mig som lärare eller för en liten grupp.
- Ta stöd av specialpedagog eller speciallärare och lägg upp en plan tillsammans med elev och vårdnadshavare.
- På lågstadiet gäller det att träna så mycket som möjligt. För elever som uppvisar stora svårigheter kan man behöva komplettera med digitala verktyg.
- När textlängderna blir större på mellanstadiet kan man addera digitala verktyg så att eleven kan använda dem.
- Specialpedagogiska skolmyndigheten har material om dyslexi och läs- och skrivundervisning.
Källa: Kerstin Norell Helmsjö, SPSM.
Kerstin Norell Helmsjö och hennes kollegor på SPSM håller i webbinarier för dig som vill utveckla din kompetens för att möta elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs om dem här:
”Kungen och jag” finns på SVT Play.
LÄS ÄVEN:
Körling: På rasten är han kung – i klassrummet ”dum i huvudet”
