Smittbärarpenning: Här är de nya riskgrupperna – hela listan

Att hålla avstånd i förskolan och på lågstadiet är inte möjligt, och inte att jobba hemifrån heller – och därmed kan förskola och grundskola knappast följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att förhindra coronaspridning.

– Vi får gå där och riskera våra liv varje dag. Vi har ingen skyddsutrustning alls. Vi kan inte ha plastvisir, då skrämmer vi barnen. Och det går inte att jobba med plasthandskar på sig. Jag befinner mig i riskgrupp, och jag sjukskriver mig till det har lugnat ner sig, säger en förskollärare som vill vara anonym, till Lärarnas tidning.

Nu har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag, slagit fast vilka som kan betraktas som riskgrupp, och alltså kan komma i fråga för den utökade smittbärarpengen. Deras lista bygger på de tunnsådda vetenskapliga rapporter som finns, samt på rapporter från myndigheter i andra drabbade länder.

– Det finns ett antal faktorer som förekommer oftare hos de som drabbas allvarligt av infektionen –  men det är inte så att alla som drabbas allvarligt eller avlider av infektionen har någon av de här faktorerna. Det är en pusselbit som kan bidra, men inte hela bilden. Den finns inte än, säger Urban Nylén, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har tidigare sagt till Lärarnas Tidning att det inte är farligt för friska människor att gå till jobbet i förskola och skola.

– Personal som är frisk i övrigt och normalt arbetar med barnen och förmodligen träffar på massor av virus hela tiden utan att bli jättedåliga av dem, vi bedömer att risken är väldigt liten att de ska bli allvarligt sjuka, säger han.

Fortfarande är det upp till Socialdepartementet att klubba listan. Och där finns inget bestämt datum ännu.

– Men att avgöra om det man har med sig i bagaget är riskfyllt eller inte blir en fråga för sjukvården. Man kanske inte vill redovisa sin hälsa i detalj för arbetsgivaren, tänker vi, säger Urban Nylén.

Myndigheten beskriver att det är svårt att beräkna hur många som ingår i riskgrupper, men en vägvisning är att förra året hade 210 000 personer sökt vård för diagnoserna bland riskgrupperna.

Det finns också en osäkerhet uttalad.

En riskgrupp utgörs av personer med "annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19.

– Vi har svårt att låta bli att skriva en sådan punkt, annars framstår listan som fullständig och det är svårt att ringa in varje enskild individs sjuklighet. Det finns alltid något som inte går att beskriva för en grupp men som är en svårighet för en individ som drabbas av en infektionssjukdom, där man kanske ska jobba extra för att undvika smitta, säger Urban Nylén.

Socialdepartementet kan ännu inte säga när beslutet kommer att klubbas.

– Det är ett underlag till regeringen för att eventuellt fatta beslut om en ny stödform. Det levererade vi på kort tid och vi kommer att komplettera den efterhand. Dokumentet gäller inte barn utan vuxna, säger Thomas Lindén, Socialstyrelsen, vid Folkhälsomyndighetens pressträff under fredagen 24 april.

De grupper som hittills ingår är:

kramp, hjärtsvikt, stroke), högt blodtryck, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom.

Flerfunktionsnedsättning (intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning.

och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19.

Socialstyrelsen slår också fast att forskningen är knapp, och att det är osäkert att dra slutsatser från grupp- till individnivå. Det betyder att även om gruppen cancerbehandlade löper större risk än andra att drabbas av allvarlig form av covid-19, så innebär inte det att alla individer som cancerbehandlas löper större risk.

Listan gäller till dess att Folkhälsomyndigheten slår fast att det inte längre finns samhällssmitta, eller till dess att det finns ett vaccin, enligt Socialstyrelsen.