Skolverket svarar på sina egna utskällda frågor

”Infantilisering”, ”monumentalt dumt”, ”nonsens”. Åsikterna kring Skolverkets förslag på frågor som lärare ska ställa varandra när de tagit del av informationsmaterialet kring Gy25 har inte tagits emot odelat positivt.

Frågorna har på vissa håll uppfattats som banala – så Vi Lärare ställde de kritiserade frågorna till Skolverkets undervisningsråd Anna Jägberg.

”Hur menar du?”

– Det finns cirka 120 000 gymnasielärare i Sverige. Alla får samma grund eftersom vi uppfattar att skolorna har hunnit olika långt i Gy25.

”Kan du utveckla det lite mer?”

– Lärarguiden är utformad för att vara mångsidig och kunna tillämpas av lärare som arbetar inom olika ämnen. Innehållet i samtalen kan anpassas beroende på ämnet och lärarnas behov. Att det finns flexibilitet inbyggd i materialet gör att det är mer sannolikt att implementeringsmaterialet kan fungera i olika skolmiljöer.

”Kan du hjälpa mig med att förstå hur du menar?”

– Frågorna i lärarguiden är förslag för att komma igång med ett samtal. Samtliga frågor är frivilliga att använda och anpassade till de förutsättningar som finns för respektive verksamhet. Lärarguiden ska vara ett praktiskt stöd oavsett om man är ny eller om man jobbat länge.

”Är det så här…”… frågorna är en sorts isbrytare för att få igång samtalen, en låg tröskel som alla kan passera?

– Vi är medvetna om att alla lärare har olika behov och att de utifrån sig själva och sin verksamhet väljer ut från Lärarguiden vad som passar dem bäst.

”Vad kan vara nästa steg?”

– Lärarguide 2, som kommer 28 oktober. Den fokuserar på arbete i de enskilda ämnesplanerna. Här kan det vara en fördel att arbeta med kollegor som har samma eller närliggande ämnen.

Vanligaste frågorna om Gy25:

Många lärare har själva vänt sig till Skolverket med frågor om Gy25. De tre vanligaste är:

Kommer Gy25 verkligen att genomföras?

– Många minns fortfarande gymnasiereformen 2007 som stoppades. Riksdagen har beslutat att Gy25, ämnesbetygsreformen, ska tillämpas från 1 juli 2025. Modellen för Gy25 är ny, men ämnesplanernas delar, syfte, centralt innehåll och betygskriterier  känns igen.

– Totalt omfattas omkring 700 föreskrifter av Gy25. När man funderar över utmaningarna med Gy25 behöver man påminna sig om kritiken som finns mot Gy11. I dag får elever flera kursbetyg som alla räknas med i det slutliga betyget oavsett när under utbildningen betyget sattes.

– Tidiga misslyckande följer eleven genom utbildningen och ger inte en rättvisande bild av elevens kunskaper och förmågor i slutet av studierna.

Vad gör man som lärare med elever som eventuellt kommer att gå på halvfart de första terminerna för att trycka gasen i botten sista läsåret?

– Om en elev inte deltagit aktivt i undervisningen blir följden troligen att det blir svårt att hänga med i undervisningen i den sista nivån eftersom de högre nivåerna förutsätter kunskaper från de lägre nivåerna.

– Ett aktivt deltagande i undervisningen i de lägre nivåerna ger också större möjlighet till de högre betygen i den avslutande nivån eftersom de olika nivåerna bygger på varandra med progression.

Hur ska lärare hantera elever som väljer bort en högre nivå för att inte riskera att sänka sitt ämnesbetyg?

– Antalet nivåer som elever i gymnasieskolan läser är antingen obligatoriska eller ger eleven möjlighet att läsa en högre nivå i ett ämne. I en del fall behöver eleven läsa en högre nivå för att det krävs för behörighet till högskolan eller ger meritpoäng.

– Det kan också vara så att en högre nivå är att rekommendera utifrån branschkrav. Vi vet att det kan finnas en viss risk att elever väljer att inte läsa en högre nivå via Skolverkets statistik. Skolverket kommer också att följa upp Gy25 och bland annat denna fråga.

LÄS MER:

Därför får gymnasiet nya ämnesplaner

Mattelärarens hårda kritik mot gymnasiereformen

Debatt: Stoffträngseln gör läroplanen till en rättsosäker bluff