”De vilseleder lärare” – nu tvärvänder Skolverket

Regeringen har beslutat om ett vetenskapligt råd på Skolverket.

– Det är självklart, det är konstigt att man inte har haft det, säger kognitionsforskaren Agneta Gulz till Vi Lärare.

Hon har själv flera gånger kritiserat läroplanernas brist på vetenskapligt stöd.

Det faller på generaldirektör Joakim Malmström att utse rådet, som ska bistå myndigheten i beslut om skolan. Regeringen kommer att utse en överdirektör som ska stötta generaldirektören.

Beslutet är en del av den storstädning som regeringen kräver hos myndigheten.

– Regeringen har tidigare gjort flera insatser för att stärka myndighetens relevans och nu tar vi nästa steg i att stärka Skolverkets förändringsarbete genom att inrätta ett vetenskapligt råd och tillsätta en överdirektör, skriver skolminister Lotta Edholm (L) i ett mejlsvar.

Att tillsätta en överdirektör är enligt Lotta Edholm ett steg mot att säkra den vetenskapliga grunden.

– Skolverket är en stor myndighet, med ett brett uppdrag och flera sektorsansvar. Den nya generaldirektören har inlett ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete på Skolverket. I nära dialog med generaldirektören har vi därför beslutat att inrätta en överdirektör, eftersom vår gemensamma bild är att det kommer skapa ännu bättre förutsättningar för det här utvecklingsarbetet, skriver hon.

”Skillnad mellan forskning och vetenskap”

– Skolverket kan inte hantera skillnaden mellan enskilda forskningsresultat och konsoliderad vetenskaplig kunskap som vuxit fram under åratal med forskning i botten. Lärare, rektorer och skolledare behöver förhålla sig till det senare, inte det förra, säger Agneta Gulz.

Rådet ska få en bred vetenskaplig kompetens inom de områden som är relevanta för skola och undervisning, och ska säkerställa att myndighetens arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den nya överdirektören ska bistå generaldirektören i att styra och utveckla Skolverket, vilket DN var först med att rapportera.

Skolverket har fått skarp kritik för det bristande vetenskapliga stödet i sina läroplaner, sin digitaliseringsstrategi och sin introduktion av nya skolämnen.

– Du kan visa vad som helst med ett forskningsprojekt. Då kan kommuner, rektorer och skolledare välja något som passar, inte för att det är systematiskt och robust underbyggt, utan för att det låter bra. Till exempel att det går jättebra med mobiler i klassrummet, säger Agneta Gulz.

Totalsågad digitaliseringsplan

Under 2023 valde skolminister Lotta Edholm (L) att riva myndighetens digitaliseringsstrategi, efter att bland annat Karolinska institutet totalsågat det i sitt remissvar.

Riksrevisionen har nyligen beslutat om granskning av skolmyndigheterna – Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedgogiska skolmyndigheten (SPSM) efter larmen i media.

– Vi har sett att forskare och skoldebattörer har uppmärksammat bristande vetenskaplig förankring, säger projektledaren Helena Holmlund, till Vi Lärare.

Och Skolverket beslutade själva att slopa det kritiserade gymnasieämnet ”Makt, normer och kön” efter en debatt om teoribildningarna bakom ämnesuppdraget.

Här finns hjälp för Skolverket

Nu hoppas Agneta Gulz på att Skolverket tar avstamp i internationell kunskap.

– Det är ett problem att vi är så lokala, lite av en ankdamm. Det behövs också kunniga personer som kan Skolsverige, hur det ser ut på lärarutbildningarna och deras kopplingar till Skolverket, säger hon.

Skolverkets mål är att införa rådet under 2025.

LÄS ÄVEN:

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan

DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan

Agneta Gulz om lässtriden: ”Känns som att jag tjatar”