Skyddsombudet stängde skolan efter bomb exploderat

Leif Paulsson blev rikskänd när han som huvudskyddsombud stängde den våldsutsatta Gustav Adolfsskolan i Landskrona genom ett skyddsstopp i januari 2007. Hans krav att kunna flytta elever utan föräldrars medgivande ledde till lagändringar i Sverige ett halvår senare.

– För att häva skyddsstoppet och öppna skolan krävde jag att sex elever skulle flyttas till andra skolor, vilket också skedde, och 22 elever fick vara hemma i tre veckor till dess vi var redo att te emot eleverna igen men själva stängningen varade bara någon dag, berättar Leif Paulsson.

Hot och våld var vardag 

Upprinnelsen till skyddsstoppet var att skolan hade problem med ett gäng elever som satte skräck i både lärare och elever. Oroligheterna på Gustav Adolfsskolan hade eskalerat under höstterminen 2006 innan stängningen. Hot, kränkningar, slagsmål och könsord som skreks i korridorerna var vardagsmat för eleverna och lärarna på högstadieskolan.

Egentillverkade bomber och smällare exploderade. Vattenkrigen var så omfattande att rektorn var tvungen att fatta besluta om att stänga av vattnet i kranarna på toaletterna.

Leif Paulsson var tjänstledig för studier den hösten och hade därför inga befogenheter att gripa in och det andra skyddsombudet vågade inte, enligt Leif.

Ett par dagar in på vårterminen, då Leif Paulsson var tillbaka på skolan, exploderade en nyårsraket intill en lokalvårdare.

– Jag trodde att den allvarliga händelsen skulle lugna ned läget på skolan men dagen efter kastades en sprängladdning, som elever själva tillverkat, ned i trapphuset. Det blev ett 35 millimeter stort hål i betongväggen. Då ringde jag Arbetsmiljöverket för att sätta in ett skyddsstopp och stänga skolan. De svarade: Du stänger och vi stöttar dig, säger Leif Paulsson.
Alla 400 eleverna fick gå hem och det resulterade i ett ”himla liv”, som Leif, själv beskriver det.

Skolministern ville ha rapport

Närmare 30 journalister från olika medier, både lokala och riks, var på plats på skolan inom ett dygn efter stängningen. Kommunalråd och oppositionspolitiker besökte helt plötsligt den tomma skolan och lovade förändringar. Till och med dåvarande skolministern Jan Björklund (L) och Arbetsmiljöverkets chefer kontaktade Leif Paulsson vilket ledde till att han fick flyga upp till Stockholm för att redogöra för händelserna på skolan redan dagen efter stängningen.

Men vid sitt besök på Arbetsmiljöverket förstod han att det fanns skolor som hade det ännu värre än på Gustav Adolfskolan.

– Och jag som trodde vi hade det jävligt. Men i själva verket handlade det bara om att jag var den som valt att satta ned foten och säga stopp, säger Leif Paulsson.

Skyddstoppet på Gustav Adolfskolan satte bollen i rullning och situationen blev bättre efter att en rad konkreta åtgärder sattes in. Förutom flytten av elever och hemundervisningen av vissa elever under några veckor så handlade det bland annat om att:

• Vissa elever fick specialundervisning i små grupper.
• Jobba med samarbetsövningar
• Vattnet stängdes av i handfaten på toaletterna och ersattes med övervakade vattendunkar.
• Övervakningskameror installerades
• Lärarna följde varsin klass till matsalen varje dag

Man genomförde också ett förbud mot att prata andra språk än svenska om det fanns elever eller personal som inte förstod det språket i närheten. Det var inte ett populärt beslut bland eleverna, men rektorn Patrik Helgesson försvarade det då med att ingen skulle uteslutas ur samtal på skolan.

Läs mer: Hot och våld i skolan – värsta kommunerna

Flytta elever var viktigast

Leif Paulsson menar dock att den viktigaste åtgärden var att flytta och skingra de elever som hade en starkt negativ inverkan på varandra till andra skolor. Det skapade arbetsro men visade också eleverna som var kvar på skolan att ett hotfullt och våldsamt beteende får konsekvenser.

Att ett skyddsombud stänger en skola med hjälp av ett så kallat skyddsstopp är en ovanlig åtgärd vid hot och våldssituationer på skolor i Sverige. Under de senaste fem åren har bara sju skyddsstopp rubricerats att de handlar om hot och våld i Arbetsmiljöverkets diarium. Det visar Lärarens granskning av Arbetsmiljöverkets totala statistik av skyddsstopp från 2015 till idag.

Skyddsstopp används oftare vid andra arbetsmiljöfaror som mögliga lokaler, farliga byggnationer osv.

Varför tror du att inte fler skyddsombud på skolor väljer att använda skyddsstopp trots att man arbetar i en arbetsmiljö som få anställda skulle acceptera?

– Jag tror att många är rädda om sina anställningar men det handlar ju bara om att följa lagen. Självklart kan en arbetsgivare tycka att man är besvärlig. Men skyddsombud är till för att varna så att inte oskyldiga kommer i kläm på arbetsplatsen, säger han.

Ingen ska ha en sådan arbetsmiljö

När Leif Paulsson hör om situationen och besparingskraven på Nytorpsskolan i Göteborg som Läraren skrivit om blir han rejält irriterad. Hans råd är att skyddsombudet använder skyddstopp och flyttar upp ansvaret till politikerna. Ingen ska behöva acceptera en sådan arbetsmiljö, anser han. Varken eleverna eller lärarna. Han poängterar att politiker måste börja tänka längre än sin egen mandatperiod när det gäller resurser till skolor med problem.

– Tittar man rent ekonomiskt så är det billigare att göra en satsning på att förhindra sånt här. Om man inte gör det så riskerar man dels att många elever får undervisningen förstörd, dels att vissa går in i den kriminella världen och vållar ännu större kostnader i framtiden. Är man som politiker så djävla dum att man inte förstår det utan bara tänker fyra år framåt till nästa val, ja då får man äta skit, så enkelt är det, säger han utan att skräda orden.

För att lyfta en skola i ett socioekonomisk utsatt område görs inte i en handvändning. Det vet Leif Paulsson efter sina 33 år på Gustav Adolfsskolan, där han arbetade med tuffa utmaningar bland eleverna. På skolan var han med och startade ett tionde skolår redan på 1990-talet för elever som hade för stora brister för att kunna ta sig vidare till gymnasiet. Under en tioårsperiod hade han 94 ”tiondeårselever” och av dem fick han alla utom två att bli godkända.

– En fick till och med MVG och ett par elever VG.

”De kunde varken multiplikationstabellen eller alfabetet"

Han tog också hand om fem av eleverna som återvände efter skyddsstoppet. De undervisade han i en separat skolbyggnad i engelska, svenska, matematik och geografi. Och på raster och luncher var han de ute på andra tider än övriga elever.

– De kunde varken multiplikationstabellen eller alfabetet så vi fick börja där och jobbade oss framåt. Jag hade ju varit gammal mellanstadielärare tidigare. Min erfarenhet är att om elever inte hänger med i skolans undervisning i de stora klasser som finns så börjar en del busa för att få uppmärksamhet, andra skolkar och den tredje sitter tyst och lider - och de är ofta flickor. Även om jag kunde vara hård ibland så köpte eleverna vad jag sade för att jag var rättvis, säger Leif Paulsson.

Trots att det ibland var tuffa tag på skolorna har han trivts som lärare. Han gick i pension 2018, när han var nästan 70 år. Och de sista fem åren, då han undervisade på gymnasiet, tyckte han var härliga.

– Det var inget jobb utan ett rent nöje, säger han.

LÄS ÄVEN

Lärarna har fått nog av våldet – anmäler till Arbetsmiljöverket

Fem lärare svarar: Hur kommer vi tillrätta med hot och våld i skolan?

Lärarförbundet: Kommunen drar bort resurserna men ökar kraven