Så ofta utsätts lärare för våld – hotas varannan vecka

Sveriges Lärare har frågat ett representativt urval av förbundets medlemmar om de under de senaste tolv månaderna har utsatts för bland annat hot och våld i sitt arbete.

Det har många. 

• Bland lärare i fritidshem är andelen åtta av tio, bland lärare i grundskolan sju av tio och bland gymnasielärarna ungefär fyra av tio.
• En genomsnittlig grundskollärare blir enligt undersökningen utsatt för hot var tionde arbetsdag, för verbalt våld var sjunde och för fysiskt våld var tredje månad.

– Det är många händelser som inte anmäls. Mörkertalen är mycket stora, säger Linn Santeson som är lärare i samhällskunskap och historia på Kungsholmens gymnasium i centrala Stockholm, och Hanna Garberg som är lärare i svenska på Gubbängsskolans högstadium i södra Stockholm. 

Anmälningar ökade med 183 %

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste statistik ökade antalet anmälningar gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan under perioden 2013–2023 med 155 procent. Antalet fall av fysiskt våld ökade med 183 procent.

Mycket tyder på att det växande antalet anmälningar inte enbart är ett uttryck för en ökad anmälningsbenägenhet, utan att det har blivit allt vanligare med hot och våld i skolan. 

I förhållande till antalet barn och ungdomar i åldern 6–19 år lämnades det in flest anmälningar till Arbetsmiljöverket gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan (2013–2023) i Norrbottens, Jönköpings och Östergötlands län.

Besparingar bakom hoten

Linn Santeson och Hanna Garberg är båda huvudskyddsombud och ansvarar bland annat för Sveriges Lärare Stockholms konto ”Stockholms skolor larmar” på Instagram där det i vintras publicerades en rad utdrag ur incidentrapporter från personal på förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm.

De menar att återkommande besparingar och nedskärningar är en viktig förklaring till att problemen med hot och våld ökar i skolan.

– Det är i dag färre vuxna i verksamheterna än för några år sedan. Det gäller inte bara lärare, utan även socialpedagoger, elevassistenter, barnskötare och flera andra yrkesgrupper.

– Elever som uppenbart är i behov av att ha en extra resurs kring sig eller i gruppen får inte det.

... liksom marknadsskolan

Enligt Linn Santeson och Hanna Garberg har marknadsfierering av det svenska skolsystemet förvärrat problemen. 

– Det finns en lagstiftning och ett regelverk som gör att skolan har rätt att sätta in disciplinära åtgärder mot elever som missköter sig, till exempel stänga av dem och i en del fall även placera dem på akutskolor.

– Samtidigt tävlar friskolor och kommunala skolor om elevernas och deras vårdnadshavares gunst, eller rättare sagt om den pengapung som de representerar. Det kan göra lärare och skolledare onödigt försiktiga när det gäller disciplinära åtgärder.

Varför då?

– För att inte elever ska byta skola, vilket får negativa konsekvenser för skolans ekonomi.

”Behoven måste få styra”

– Tyvärr ser en del skolan mer eller mindre som en serviceinrättning. Eleverna och deras vårdnadshavare uppfattar sig som kunder som förväntas få göra lite som de vill. Annars tar de sin pengapåse och går.

Vad bör man göra?

– Det är viktigt att få till systemförändringar. Det gäller marknadsskolan, men också stopp för återkommande nedskärningar och effektiviseringar. Det är inte rimligt att kommunallagens krav på en budget i balans alltid går före skollag och arbetsmiljölag. Behoven måste få styra.

– Men det behövs även en mängd andra åtgärder, till exempel fler särskilda undervisningsgrupper, fler akutskolor som kan ta emot elever från alla stadier, reglering av klass- och gruppstorlekarna, behörig personal oavsett profession och en ändrad attityd gentemot lärarna. Den kan i dag vara ganska så respektlös.

Viktigt att backas upp

Linn Santeson och Hanna Garberg menar att det är viktigt att lärare som agerar backas upp av sin skolledning och arbetsgivare. 

– Vi upplever att det inte alltid sker i dag. Det måste bli tydligt för eleverna att ett visst beteende leder till konsekvenser.

Den 4 maj genomför lärare runt om i Sverige demonstrationer mot bland annat nedskärningarna inom skolan och dess konsekvenser.