Rektorn fem år efter Kronan-attacken: ”Läroplanen handbok i integration”

Fem år efter skolattacken på Kronan i Trollhättan berättar den dåvarande rektorn Djeno Mahic om de öppna såren som finns kvar, och hur det påverkat hans arbete efteråt. Foto TT och Privat
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Rektorn Djeno Mahic tillåter sig att minnas de som mördades i skolattacken på Kronan under de dagar när han mår bra. Minnena gör lika ont i dag som det gjorde för fem år sedan.
– Om vi levde efter läroplanen skulle vi inte behöva låsa våra skolor, säger han.

Den 22 oktober 2015 kliver Anton Lundin Pettersson in på skolan Kronan i Trollhättan. Han är beväpnad med ett svärd och han har lämnat efter sig ett brev där han skyller dådet på samhället och på invandringen. Innan polisen skjuter honom hinner han döda två kollegor och en elev till dåvarande rektorn Djeno Mahic. Djeno Mahic själv beväpnar sig med en innebandyklubba, och springer runt på skolan för att försvara sina medarbetare och elever.

– Det är extra tungt kring den 22 oktober. Oavsett hur mycket tid som går så påverkas jag väldigt mycket känslomässigt. Förra året var jag på en solresa med min son. Och jag tänkte att det var skönt att vi inte var i Sverige. Men den fysiska distansen spelar ingen roll. Såren är lika öppna, säger Djeno Mahic.

Tillbaka som rektor

Han sitter på ett tåg till Stockholm för att delta i en tv-sändning, med anledning av femårsdagen av skolattacken. Efter två år som skolchef i Vara är han tillbaka i rektorsrollen, den här gången i Alingsås.

Djeno Mahic var rektor på Kronan under skolattacken 2015.

– Jag genomförde en stor omorganisation. Det är roligt att arbeta strategiskt, men man kommer bort från kärnverksamheten. Och jag ville tillbaka till eleverna och det pedagogiska arbetet. Jag saknade det. Det är en helt annan fart, det är som att jämföra att köra en buss med att köra en racerbil, säger han.

Det har gått en knapp vecka sedan en fransk lärare mördades efter att ha visat karikatyrteckningar av Muhammed, de somtidigare publicerades i satirtidningen Charlie Hebdo.

Svenska lärare reagerar på ett polariserat debattklimat om integration. Skolor sätter upp övervakningskameror.

”Översätt läroplanen till alla språk”

– Jag skulle vilja att läroplanen översattes till alla språk som finns i Sverige och att det blir en handbok för integration. Den är så fint skriven med värdegrunden och det förhållningssätt vi ska ha till varandra. Om vi levde efter läroplanen skulle vi aldrig behöva låsa våra skolor, säger han.

I dag har det gått fem år sedan attacken. Vilka minnesbilder har du?

– Allt finns kvar. Det handlar om att hantera det. Det är en del av alla oss som var med om det. Jag har en strategi, att när jag mår som bäst, då kan jag tillåta mig att tänka på Nazir, Lavin och Ahmed (den mördade läraren, elevassistenten och eleven, reds anm) och allt som har varit, allt det efterarbete som pågått. Men när jag inte är på topp, om det är mycket på jobbet eller om jag är lite trött. Då brukar jag försöka stoppa det. Då tar jag fram musiken och lyssnar på Clutch. Det är världens bästa band.

Hur har det som hände påverkat ditt arbete?
– Händelsen var fruktansvärt jobbig, och lämnade så djupa spår. Men det som inte många tänker på är arbetet efteråt. Att försöka gå tillbaka till det normala, vad nu det är. Alla samtal med elever, vårdnadshavare, mina kollegor. Jag har kommit till en insikt. Jag kan inte skilja på den roll jag har och den människa jag är. I mitt fortsätta arbete har jag tagit med mig att det finns en historik på en arbetsplats, varje människa har en historia som jag kanske behöver ta hänsyn till. Vi är människor, inte robotar.

Själv flykting

Du kom som flykting själv – hur tycker du att samtalet om integration har förändrats sedan 2015?

– Jag flydde från Bosnien 1993, kom som ensamkommande till Sverige. Jag tycker att samtalet är lika hårt som då. Samtalet är polariserat, det blir lätt svart eller vitt. Man avhumaniserar debatten. Det blir som en fråga, inte en fråga om människor. Det var lite det jag upplevde som förvaltningschef – människor bli snabbt procentsatser. Siffror. Människor frågar om vi borde låsa skolorna för att hindra fler skolattacker. Jag svarar att vi inte ska låsa. Om vi låser våra skolor och skaffar metalldektorer, då har vi givit upp. Vi måste lära våra barn att acceptera varandra.

Det finns ett förslag om att stänga din gamla skola, Kronan, för att bussa ut eleverna i andra skolor och bryta segregationen. Vad tycker du?
– Det är inte eleverna på Kronan som behöver integreras. Det är hela Trollhättan. Jag läste i Aftonbladet hur två vårdnadshavare inte vill att Kronan-barnen ska bussas till deras barns skola. Tänk att ett femtiotal barn kan få en hel stad i gungning. Det är 57 000 invånare. Integration handlar inte bara om att ställa krav på att integreras. Det handlar om att alla ska göra sitt yttersta – det behövs två parter. Och att prata inkludering. Alla ska inkluderas, säger Djeno Mahic.

LÄS OCKSÅ: EXPERTEN AVRÅDER FRÅN KRISGRUPPER EFTER TRAUMA