Efter attacken mot Caroline: "Det ska vara nolltolerans"
Hoten mot lärarna
Lärare utsätts för hot och våld i sina skolor. De anmäler men upplever att inget händer.
– Det slutar ofta med att läraren sjukskriver sig eller lämnar yrket, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
LÄS ÄVEN:
Caroline ströps av elev: ”Kände att snart slutar jag andas”
Hon startar upprop mot lärarvåldet
Mellanstadieläraren och skyddsombudet Caroline Andersson berättar för Läraren.se hur hon, för en månad sedan, utsattes för ett angrepp mitt under en pågående lektion. En ung elev tog strypgrepp på henne. Allt hon hann tänka på innan hon fick bort elevens händer var att hon snart skulle sluta andas.
"Håll käften kärring"
Lärarförbundets rapport ”Håll käften kärring” visar att Caroline Andersson är långt ifrån ensam om att utsättas för våld.
– Vår senaste rapport som kom för ett år sedan visar att majoriteten av lärarna, 51 procent, i vår undersökning hade blivit utsatta för våld någon gång under 2020, säger Johanna Jaara Åstrand.
Rapporten hon hänvisar till beskriver hur utsattheten är som störst bland lärare som arbetar med de unga eleverna i förskoleklass, fritidshem och i grundskolan årskurs 1-6.
En anledningen till det kan vara bristen på stöd.
Flera lärare som Läraren.se talat med vittnar om att elever som har behov av stöd, som exempelvis en elevassistent, ofta förlorar stödet när de flyttar upp till mellanstadiet trots att de haft det under lågstadiet. Det sker ofta på för lärarna oklara grunder. Det kan hänvisas till att man nu vill prova att ge eleven ”en chans”, och se om den kan klara sig utan resurs för att den blivit lite äldre eller för att det saknas pengar.
Elever förlorar sitt stöd
– Den bilden som lärarna ger rimmar väl med den bild vi får, att det finns vissa brytpunkter i skolan, säger Johanna Jaara Åstrand.
Den ena är när skoldagen övergår i fritidsverksamhet.
– Då kan eleven som haft stöd i klassrummet under dagen förlora sin resurs, trots att det handlar om samma barn med samma behov, säger hon.
En annan brytpunkt är, enligt henne, mellan årskurs 3 och 4 då resurserna ofta tas bort.
– Det sker samtidigt som klasserna ofta blir större, och kringfunktioner och resurser för eleverna tas bort. Det kan skapa oro för eleven och ökar därmed risken för att den här typen av allvarliga händelser inträffar. Det är enormt provocerande, säger hon.
Lärare upplever att inget händer
Johanna Jaara Åstrand menar att det största problemet för att komma till rätta med hotet och våldet på skolorna är underfinansiering av skolan. Sedan påverkar även bristen på behöriga lärare på skolor. Läget förvärras ytterligare av hög personalomsättning och täta rektorsbyten på vissa skolor.
Hon konstaterar att var femte lärare uppger att man överväger att lämna yrket på grund av hoten och våldet i arbetsvardagen.
– Det beror framför allt på att man upplever att ingenting händer och att det blir lärarna som tvingas gå hem och sjukskriva sig för att inte gå under, säger hon.
Hon vill se att skolhuvudmännen bemannar med ordentlig specialpedagogisk kompetens runt de elever som har behov av det.
– Varje enskilt fall av lärare som blir utsatta för våld och hot är ett fall för mycket. Det ska vara nolltolerans. Som vi ser det finns det inga genvägar, utan staten måste ta över skolan och börja pumpa in resurser, säger Johanna Jaara Åstrand.
LÄS ÄVEN:
Hoten mot lärarna: Lärarna som är värst utsatta
