Ny studie: Skolorna som vände våldsspiralen
Ilse Hakvoort har studerat hur fyra skolor lyckades vända eskalerande hot och våld mot lärarna.
Hoten mot lärarna
Anmälningarna om hot och våld i skolan ökar.
Forskarna Ilse Hakvoort och Sofia Persson, Göteborgs universitet, har studerat fyra skolor som har haft stora problem med hot och våld mot lärare – men vänt utvecklingen.
En faktor är gemensam: ett starkt lärarfack.
I arbetslivet som helhet har anmälningarna om hot och våld ökat med 40 procent under en tioårsperiod, mellan 2013 och 2023.
Men för skolan är ökningen nästan fyra gånger så stor.
Det visar en rapport som Arbetsmiljöverket gjort på regeringens uppdrag.
Samma utveckling visar Vi Lärares genomgång av kommunernas rapporteringssystem, KIA, där ökningen i vissa kommuner motsvarar en tredubbling.
Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, och Sofia Persson, docent i sociologi, båda vid Göteborgs universitet, har precis avslutat en flerårig studie av fyra skolor som haft problem med hot och våld mot lärare: ”Eskalerande konflikter, hot och våld mot lärare: Uttryck, orsaker och insatser”. En studie som Arbetsliv var först att skriva om.
Sofia Persson
Samtliga är högstadieskolor, två i storstäder en i en mindre stad och en landsbygdsskola.
Gemensamma nämnaren
Ilse Hakvoort ser en gemensam nämnare: På alla skolorna fanns starka representanter för Sveriges Lärare.
– Jag blev förvånad över att det krävdes så stor insats för att få dem som måste lyssna att lyssna. Ibland var det rektor som inte tog lärarna på allvar, ibland kommunen, säger Ilse Hakvoort.
Våldet mot lärarna hade olika karaktär. Ofta handlade det om elever som saknade det stöd och de anpassningar som de behövde, och som blev utåtagerande.
Men det handlar också om elever som bara hade våld som svar i konfliktsituationer.
– De som hade våldskapital var svårast att hantera, säger Ilse Hakvoort.
”Svajar fortfarande”
Det har gått flera år sedan skolorna vände våldsspiralen.
– De är inte tillbaka där det var som värst, men ibland svajar det lite. Men det finns en stor erfarenhet och personalen är kvar och de vet vad de ska göra, säger Ilse Hakvoort.
Forskarna blev förvånade över den låga personalomsättningen.
Ilse Hakvoort säger att en stark personalgrupp är grundförutsättningen för att bryta våldet.
Personalen bestämmer tillsammans
– Det är viktigt att personalen känner att de är en sammansvetsad grupp som tillsammans kan bestämma vad som ska göras. Och det är inte otänkbart att det krävs nya resurser, säger Ilse Hakvoort.
Även om sjukskrivningarna ökade under den värsta perioden, så var det få lärare som uttryckte att de ville byta jobb.
– Det är en enormt allvarlig situation, och jag har en enorm beundran för lärarna. De som vi har intervjuat är väldigt engagerade i sitt yrke och kunde ofta säga att de förstår att det inte är enkelt för eleverna, de har mycket empati, säger hon.
Och fortsätter:
– Men våld ska aldrig vara en del av arbetet.
Lugnare raster
En av insatserna som gjort skillnad var att skapa aktivitetsrum, dit eleverna kunde gå på rasten i stället för att hänga i korridorerna. En plats där det finns anställda som möter eleverna.
– På lektionstid ser de till att elever kommer till klassrummet, det finns en gemensam strategi för att se till att elever som ska vara på en plats befann sig där, säger hon.
Skolorna har också anställt extra personal för att hjälpa elever som behöver stöd och anpassningar.
– Flera lärare uttalar att toleransen mot våld minskade. De är snabbare med konsekvenser, ser problemet snabbare och sätter in åtgärder snabbare, säger Ilse Hakvoort.
Personalen blev snabbare med konsekvenstrappor och hårdare på lektionsstruktur. Några elever omplacerades till andra skolor, bland annat i akutskola.
Riskerna med hårdare krav
– Jag har inte undersökt om hårdare krav har effekt, internationell forskning visar att det kan vara nödvändigt men att det kan ha negativ effekt på det relationella arbetet, säger hon.
Flera skolor startade ett större samarbete med polisen och socialförvaltningen.
– Det blir ett nätverk runt skolorna. Men det håller i ett eller två år. Några lärare sa att det behöver förstärkas igen, säger hon.
En konsekvens av att arbeta aktivt mot våldet är att skadeanmälningarna ökar. Det kan vara en av förklaringarna till att statistiken ser ut som den gör.
Våldet är inte unikt för läraryrket, utan drabbar omsorgsyrken generellt. Det som är annorlunda är skolplikten.
”Ökad uppmärksamhet”
Men Sverige är ändå inte unikt.
– Vi ser en ökad uppmärksamhet i andra länder också, säger Ilse Hakvoort.
Studien genomfördes mellan 2022 och 2024, finansierad av Afa försäkring.
Ilse Hakvoort och Sofia Persson håller på att sammanställa materialet och skriva forskningsartiklar om de fyra skolorna.
LÄS ÄVEN:
Lärarna som ger de svåraste eleverna en ny chans
Nytt våldslarm – allt fler rektorer stöttar skyddsstopp
Facket: 10 gånger fler anmälningar om hot och våld
Ny statistik: Här ökar anmälningar om hot och våld
