Två affischer som ska finnas i alla korridorer i franska skolor. Charte de la laicité, som förklarar reglerna kring trosfriheten, och yttrandefriheten, och hur eleverna ska förhålla sig till religioner. <br />Bredvid la charte – reglerna om den sekulariserade skolan. Foto: Anna Trenning-Himmelsbach
Franske läraren: ”Mordet kommer inte förändra hur jag jobbar”
Hoten mot lärarna Tårar, ilska och en känsla av att alltför ofta vara ensamma om att lära eleverna kritiskt tänkande. Franska lärare reagerar starkt på mordet på deras kollega Samuel Paty.
– Det gör förfärligt ont. Jag har gråtit mycket.
Sabine Rubeck är ombud för facket SNES-FSU och lärare i historia och geografi vid en gymnasieskola i Metz i nordöstra Frankrike. I helgen (söndag) deltog hon i en av de många demonstrationer som lärarfacken organiserade i protest mot mordet på Samuel Paty.
– Det var viktigt att samlas, för att känna gemenskapen, och för att visa utåt att vi håller samman, säger hon.
Samuel Paty arbetade vid en högstadieskola i Conflans-Sainte-Honorine, nordväst om Paris. I början av oktober ägnade han en lektion åt yttrandefrihet och satir, och visade några av de karikatyrer av Muhammed, som ledde till attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo för fem år sedan.
”Jag känner mig ofta ensam och önskar att vi fick mer hjälp utifrån”
Han berättade i förväg att han skulle visa teckningarna, för att ge muslimska elever möjligheten att lämna salen om de var oroliga för att stötas. Det var inte första gången han använde bilderna. Men den här gången reagerade flera föräldrar. Skolledningen försvarade läraren, och lyckades lugna ner stämningen. Då hade redan felaktiga uppgifter om vad som hade hänt börjat spridas på sociala medier, och i fredags halshöggs Samuel Paty av en ung man ute på gatan. Händelsen har klassats som attentat.
”Kan chockera muslimska elever”
Muhammedteckningarna är just nu högaktuella eftersom rättegången mot flera inblandade i massakern på Charlie Hebdos redaktion pågår i Paris.
Men Sabine Rubeck berättar att hon ofta brukar använda dem när hon talar om yttrandefriheten.
– Jag vet att de kan chockera muslimska elever. Men jag förklarar att det handlar om satir, och att man givetvis inte behöver titta på dem.
– Jag är förstås rädd, men mordet kommer inte att förändra mitt sätt att arbeta. Vi måste fortsätta att tala om yttrandefriheten och trosfriheten för att bekämpa olika former av radikalism.
Hon säger att hon tillhör en utsatt del av lärarkåren, eftersom hon undervisar i samhällskunskap, och försöker lära eleverna kritiskt tänkande. Det är också hon som ska prata med eleverna om attentatet, när skolan öppnar igen efter höstlovet i början av november.
– Jag känner mig ofta ensam, och önskar att vi var fler, att lärare i andra ämnen diskuterade de här frågorna med eleverna, och att vi fick mer hjälp utifrån, säger hon.
Gymnasieskolan i Metz, där Sabine Rubeck arbetar. Ett stort gymnasium som ligger vid ett arbetarkvarter i stan, och därför samlar elever med olika ursprung. Foto: Anna Trenning-Himmelsbach
Lärarkåren, liksom alla anställda inom den offentliga sektorn i Frankrike, ska förhålla sig helt neutrala till religioner. Eleverna omfattas inte av samma regel, men får inte bära utmärkande religiösa symboler när de är i skolan.
– Tyvärr känner en del muslimska invånare att den sekulära skolan är riktade mot dem, eftersom flickorna inte får ha slöja.
Men i själva verket är det ju tvärtom, att reglerna ska garantera trosfriheten för alla, säger
Hoppas på starkt stöd från regeringen
François Friedelmeyer. Han är också lärare i historia och geografi, men vid ett högstadium i Strasbourg, och ombud för facket Sgen-CFDT. Han berättar att han är helt nerslagen efter attentatet.
François Friedelmeyer, högstadielärare i historia och geografi i Strasbourg.
– Jag hoppas framförallt att lärarkåren överlag nu får ett tydligt och starkt stöd från regeringen. Och att man gör mer för att skapa en lugnare stämning i samhället.
Experten: Så hanterar du kontroversiella åsikter i klassrummet