Expertens handbok för lärare vid skolattacker
Kim Norman är specialist på pågående dödligt våld, och har jobbat på utbildningsförvaltningen i Stockholm med säkerhetsfrågor.
Hoten mot lärarna
Under relativt kort tid har fem skolattacker ägt rum i Sverige. Senast i början av maj då en skolanställd i Stockholm blev skuren när han avväpnade en tonåring.
– Alla inom skolan behöver mental förberedelse, säger Kim Norman som skrivit boken ”Handbok vid skolattacker”.
LÄS ÄVEN: Skolpersonal skadad efter knivattack
Skolan i västra Stockholm kunde öppna dagen efter attacken, och medarbetaren blev inte allvarligt fysiskt skadad. Gärningsmannen är misstänkt för flera brott, bland annat grovt olaga hot.
Simon Sandström, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm.
Sveriges Lärares huvudskyddsombud i Stockholm, Simon Sandström, ser ett samband mellan ökande våld och nedskärningarna.
”Katastrof som sker i skolan”
– Det är en katastrof som sker i skolorna i Stockholm. Politikerna gapar om ökad kriminalitet när en otrygg skola ger precis det. När arbetsgivaren drar ned på lärare, elevassistenter och specialutbildad personal begränsas det förebyggande och direkta arbetet. Resultatet blir sönderstressad personal och mer våld, säger Simon Sandström.
Kim Norman är specialist på pågående dödligt våld, och har jobbat på utbildningsförvaltningen i Stockholm med säkerhetsfrågor.
Inga lösningar passar alla
Han säger att det är viktigt att sätta rädslan och oron för våld i ett sammanhang.
Sannolikheten är ändå liten.
– Vi har krig i Europa, gänguppgörelser på ljusa dagen och förhöjd terrornivå – men jag är inte rädd för att åka tunnelbana eller att gå på en pub, även om det är större risk att drabbas där än på sin arbetsplats, säger han.
Att förebygga våld och särskilt dödligt våld handlar, precis som annat arbetsmiljöarbete, att hela tiden analysera och värdera risker.
Det finns inga lösningar som passar alla.
Åtgärderna som inte är effektiva
– Det är viktigt att åtgärderna står i proportion till sannolikheten. Att skaffa ett dyrt låssystem eller kameror är kanske inte högst prioriterat med tanke på att det vanligaste är att gärningsmannen är elev på skolan, säger han.
– För att skydda skolan helt skulle vi behöva väktare som kontrollerar legitimation vid varje ingång. Det är omöjligt och inget vi strävar efter. Vi vill se riktiga satsningar på utbildad skolpersonal, säger Sveriges Lärares Simon Sandström.
Kim Norman säger att det ändå finns några saker som all skolpersonal bör tänka på.
Dels på hur en svensk skolattack ser ut, baserat på dåden i Trollhättan, Varberg, Kristianstad, Eslöv och Malmö; En ensam man med stickvapen.
Dels på vilka förberedelser som är praktiskt möjliga.
Finns inga rätta svar
– Man behöver bygga mental förberedelse, prata om de tre skyddsprinciperna fly, sök skydd och larma. Men också prata om de moraliska dilemman som kan uppstå. Vad gör jag som lärare om jag har sökt skydd med klassen i ett låst rum och någon knackar på och vill in? Det finns inga rätta svar, säger han.
Simon Sandström vill också införa tydligare konsekvenser för elever som hotar eller skadar lärare.
– Det krävs akutskolor och särskilda undervisningsgrupper. Arbetsgivaren måste ta sina anställda på lika stort allvar som eleverna och deras vårdnadshavare, säger han.
Skolattacker – detta bör lärare tänka på
- Gärningsmännen vid de svenska skolattackerna har vissa liknande drag. De är unga män med begränsade sociala kontakter, överdrivet vapenintresse och dragning åt en högerextrem världsbild.
- Principerna vid en skolattack är att fly, söka skydd och larma.
- Se till att det finns fungerande system för att varna lärare och elever i andra lokaler eller på andra våningar.
- Bygg mental förberedelse genom att prata om skolattacker och genom att fundera igenom hur dina flyktvägar ser ut. Går det att ta med sig eleverna?
- Fundera igenom och riskbedöm situationer. Kan du i en stressad adressen till skolan, vilket klassrum och på vilket våningsplan du befinner dig på?
Källa: Kim Norman/ Handbok vid skolattacker
LÄS ÄVEN:
