Stödet mot hot och våld – så bidrog lärarna
Grundskoledirektören Peter Bragner kräver ansvar av rektorerna: ”Materialet är inget bör, utan ett ska”.
Hoten mot lärarna
Stockholms skolor har allvarliga problem med hot och våld – framför allt i yngre åldrar. Tillsammans med Sveriges Lärare har utbildningsförvaltningen tagit fram stödet ”Hot, våld och otillåten påverkan” till rektorer och lärare.
Men på några skolor går det trögt, enligt Marcus Carlstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare.
Lärarnas berättelser om våldet samlades på Instagramkontot Stockholms skolor larmar under 2024.
Andelen inrapporterade fall har enligt Arbetsmiljöverket ökat med 150 procent under en tioårsperiod.
Men mörkertalet är stort – upp till tio gånger större, enligt Sveriges Lärare Stockholm.
Ändå har 1 568 fall från Stockholm registrerats hos arbetsgivaren under de senaste 12 månaderna.
– På skolorna fanns redan utförligt material och rutiner kring pågående dödligt våld och kränkningar. Däremot inte om vardagsvåldet i korridorer och klassrum, som sker mellan elever och mot lärare, säger Marcus Carlstedt, huvudskyddsombud för gymnasieskolan inom Sveriges Lärare Stockholm.
Fyrtio sidor med tips
Men sedan ett år tillbaka finns materialet ”Hot, våld och otillåten påverkan” färdigställt och nu publicerat på intranätet.
Fyrtio sidor om lagstiftning samt handfasta tips om anmälningar och hur skolanställda kan hantera hotfulla situationer.
– Vi tycker att förvaltningen har agerat föredömligt med initiativet till stödmaterialet för rektorer, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.
”Ett ska – inte ett bör”
Enligt grundskolechefen Peter Bragner har materialet introducerats på ett hundratal grundskolor.
– Det här är inget bör, det är ett ska. Rektorerna har fått läsåret 2024/25 på sig och vi kommer att stämma av i maj, säger Peter Bragner.
På gymnasiet går det trögare, menar Sveriges Lärares huvudskyddsombud Marcus Carlstedt.
Marcus Calrlstedt
– Arbetet har tyvärr inte kommit igång och de flesta skolor saknar handlingsplaner, konkreta rutiner och ansvariga personer, säger Marcus Carlstedt.
Beroende av behov
Han är en av representanterna från Sveriges Lärare som deltog i arbetet med att ta fram dokumentet tillsammans med arbetsgivaren.
Upp till varje skola – menar gymnasiedirektören.
– Skolorna ska jobba med det ute på plats. Jag har inte gått ut och förhört 26 rektorer, men jag följer statistiken mycket noga, säger gymnasiedirektören Joachim Håkansson.
Christian Sandahl är gymnasiechef:
– Hur det används är beroende på de behov som finns ute på de olika skolorna, säger han.
Önskar hårdare skrivningar
Anmälningarna som gäller gymnasieskolan är betydligt färre än de som rör grundskolan – 81 totalt under 2024.
Men Marcus Carlstedt hade önskat sig mer tvingande skrivelser om att skyddsombuden ska informeras så fort det sker en incident, och att det ska återkopplas så snabbt som möjligt till drabbade lärare.
– Det är ett mycket mindre problem på gymnasieskolorna. Men det som borde ha hänt vore att arbetsgivaren tar en halvdag med fackliga företrädare och skyddsombud och skriver handlingsplaner, säger Marcus Carlstedt.
LÄS ÄVEN:
Nytt våldslarm – allt fler rektorer stöttar skyddsstopp
