Efter lärarmordet: Så undervisar svenska lärare

Hur hanterar svenska religionslärare liknande situationer som den som ledde till ett mord i Frankrike, efter att läraren Samuel Paty visat karikatyr-bilder ur tidningen Charlie Hebdo. Foto: Shutterstock/TT
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Mordet på en fransk lärare får svenska kollegor att fundera över uppdraget och hur man undervisar om kontroversiella frågor.
– Vi ska lära eleverna förstå världen – men har inga förutsättningar, säger Hanna Ericsson, medlem i Föreningen lärare i religionskunskap.

Läs mer: Anna Ekström: ”Jag hade visat Hebdo-bilderna”

Olle Linton, gymnasielärare i religionskunskap, Östra reals gymnasium, Stockholm:

– Jag har själv visat Charlie Hebdo-bilderna, och andra bilder som på olika sätt är obehagliga eller kontroversiella. Och det kommer jag att fortsätta med. Det finns alltid en risk att någon blir upprörd, men religion handlar mycket om känslor. Vill någon inte se – då är det okej att gå ut. Jag har aldrig blivit hotad. Men det är nog för att jag är tydlig med vilken typ av bild jag kommer att visa. Förklarar man varför och i vilket sammanhang, då kan man visa både det ena och det andra.

Läs mer: Rektorn fem år efter Kronan-attacken: ”Läroplanen handbok i integration”

Hardy Pettersson, SO-lärare, Högbyskolan, Hemse Gotland:

– Det skulle inte vara några problem att visa sådana bilder för mig. Jag kommer att ta upp händelsen på en lektion och även att visa bilderna. Jag skulle förklara att den mördade läraren skulle ha en lektion om yttrandefrihet och att läraren visade bilderna i det sammanhanget. Vi har cirka 15 muslimer elever av cirka 180 elever, men de är mer eller mindre sekulariserade så det hade inte varit några problem.

Läs mer: Experten: Så hanterar du kontroversiella åsikter i klassrummet

Hanna Ericsson, religionslärare Tullinge gymnasium, Botkyrka och sekreterare i Föreningen Lärare i Religionskunskap:

– Klart att jag skulle vilja svara att jag inte låter min undervisning påverkas av terrorattentat. Men hela samhället påverkas och vi kan inte lösa polariseringen i hela samhället i klassrummet. Jag använde karikatyrerna av Muhammed som rondellhund som etiskt dilemma i undervisningen. Men det är många år sedan. I dag tror jag inte att jag skulle visa Charlie Hebdo-karikatyrerna , inte för att jag inte vågar, men jag hade valt något annat i stället. Jag jobbar i ett område med många religiösa grupper representerade och jag skulle inte visa något som är uppenbart provocerande för några. Själv har jag aldrig känt mig rädd, eller hotad. Sen är det ett problem att religionsvetenskap är en pyttekurs på gymnasiet – med höga mål i läroplanen. Eleverna ska lära sig att förstå världen, men vi har inga förutsättningar.

Läs mer: Franske läraren: ”Mordet kommer inte förändra hur jag jobbar”

Björn Westerström, gymnasielärare i religion, historia och svenska, S:t Petriskolan i Malmö:
– Jag har visat Mohammedkarikatyrerna vid ett tillfälle när jag arbetade på Pauliskolan i Malmö men det är enda gången som jag funnit relevans att göra det. Jag hade då en delkurs om islamofobi där jag och eleverna tittade på hur islamofobi har utvecklats under flera hundra år och vi tittade även på flera olika yttringar.
På den skolan hade jag elever som förnekade förintelsen och hade en stark antisemitisk övertygelse. Det var starka tuffa elever som hade antingen en religiös eller etnisk upplevd gemenskap. De stärkte sin gemenskap genom att antingen tala väldigt negativt om kvinnor, utrycka hemska saker om homosexuella eller hade de en raljerande antisemitisk jargong. Vid ett tillfälle hotade en elev att döda mig efter att jag avvisat honom från klassrummet då han uttryckt sig grovt antisemitisk. Men även om jag då blev rädd så kan man inte backa från diskussionerna om hatstrukturer som lärare.

LÄS OCKSÅ: 

Läraren Peter hotades för att han är jude