Skoljuristen: Så får lärare ingripa
Hoten mot lärarna Otydligheter i skollagen gör att lärare känner sig tveksamma att ingripa när elever bråkar och stör. Men när det gäller grovt våld, som i Eslöv och Trollhättan, har alla människor rätt att ingripa. Det säger skoljuristen och doktoranden Maria Refors Legge.
Lästips: Attacken skakar Eslövs-skolan
Skollagen är tydlig på en punkt. Det är inte tillåtet för lärare att använda våld mot elever.
Men det finns undantag.
Så får lärare ingripa
Lärare får ingripa i en nöd- eller nödvärnssituation, det regleras i brottsbalken. Det är samma nödvärn som vi alla har rätt till.
– Ser vi en person som blir utsatt för en attack får vi använda våld för att hjälpa. Om vi blir attackerade får vi skydda oss mot våld. Det gäller även när man måste skydda sig mot ett barn, säger Maria Refors Legge.
Läs: Majoriteten av lärarna vågar inte ingripa mot stökat.
– Men våldet måste vara proportionerligt. Om du får ett knytnävsslag av en sjuåring, får du inte svara med ett knytnävsslag. Men är du gymnasielärare och har en artonårig elev som är fysiskt utåtagerande och använder våld mot dig eller andra elever, då får du använda motsvarande våld för att skydda dig, säger hon.
Läs: HD friar soffläraren – går emot BEO
Hon doktorerar i skoljuridik, och är aktuell med boken ”Juridik i skolan – en handbok för lärare”.
Farliga och hotfulla situationer är något annat än att hålla ordning.
Då är lagen otydlig
– När lektionen störs för att någon håller på med mobilen, kastar suddgummin eller knöglar papper och det inte fungerar med tillsägelser – då är huvudregeln att lärare inte får använda fysisk makt, säger Maria Refors Legge.
Rent juridiskt finns det utrymme i regeringsformen för att införa nya bestämmelser i skollagen, bestämmelser som skulle ge lärarna större och tydligare handlingsutrymme, för att få använda fysisk makt mot elever.
Maria Refors Legge menar att skrivningarna måste bli tydliga.
– Det skulle kunna framgå att lärare får använda fysisk makt eller våld mot elever under vissa förutsättningar. Men man kan ju förstå att politikerna inte är supersugna på att lansera det, det låter som att återinföra skolagan – och det är nog inte gångbart, säger Maria Refors Legge.
Läs: Expertens tre lagråd till lärare
Frågan är vad tydligare lagstiftning gör för själva klassrumsklimatet.
– Det är inte en juridisk fråga. Jag tror att lagstiftningen behöver vara tydlig. Antingen eller. Det kan vara bra ur ett barnrättsperspektiv att lärare inte får agera fysiskt mot ett barn som inte vill det, men skulle antagligen kräva mycket mer personal i skolan.
LÄS ÄVEN
Tio vanliga lärardilemman – vad säger lagen?
Oklart kring skolors krisberedskap
Jaara Åstrand "Måste vara nolltolerans mot våld"
Rektorn: Inga tecken på vad som skulle hända
