Moderaterna öppnar för att yrkesprogrammen återfår högskolebehörigheten

Innan gymnasiereformen 2011 sökte en majoritet, mer än hälften av alla gymnasieelever (51,6 procent), i förstahand till ett nationellt yrkesinriktat gymnasieprogram. Det visar statistik som Skolverket tagit fram åt Läraren.se.

Efter att den grundläggande högskolebehörigheten togs bort sjönk andelen kraftigt. Läsåret 2019/2020 var det bara drygt 37 procent av alla sökande gymnasieelever som valde ett yrkesprogram i första hand.

Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist presenterade i veckan den omfattande dimensioneringsutredningen av gymnasieskolan. Den visade bland annat att många elever väljer högskoleförberedande program trots att de vill jobba och inte läsa vidare efter gymnasiet. Valet gör att många hoppar av gymnasiet.

Andra som tar sig igenom kan vara sämre rustade för att få ett arbete och därför riskera arbetslöshet eller mer otrygga anställningar såvida de inte studerar vidare på någon eftergymnasial utbildning. Samtidigt skriker många yrkesbranscher efter personal.

Den viktigaste frågan

Men trots att frågan om den slopade grundläggande behörigheten lyfts fram som ett stort problem för yrkesutbildningarna på flera ställen i utredningen så har Lars Stjernkvist inte lagt ett skarpt förslag om att återinföra behörigheten. Varför?

– I mina intervjuer med fack, arbetsgivare och elevorganisationer fick jag en samstämmig bild. Det första de sa till mig var att om jag ville åstadkomma en förändring och göra yrkesprogrammen mer attraktiva så var den viktigaste frågan att ta tag i att återinföra högskolebehörigheten. Och även om den frågan låg lite vid sidan om mina direktiv från regeringen så tänkte jag ändå föreslå det. Men efter att jag gjort en mängd intervjuer så förstod jag att frågan levde ett eget liv, säger han.

Lars Stjernkvist säger att förändringarna med största sannolikhet kommer att införas ändå. Han antyder att Moderaterna bytt fot i frågan om att återinföra behörigheten.

Dimensioneringsutredningen visar att hos många 16-åringar är tankar på arbetsmarknaden och den egna försörjningen ganska avlägsna.

Den skarpa uppdelningen mellan yrkes- och högskoleförberedande program som infördes vid gymnasiereformen 2011 gör många osäkra eftersom de har en ganska vag uppfattning om vad de vill arbeta med. Många skjuter upp beslutet och väljer ett högskoleförberedande gymnasieprogram för att de är ”rädda” att ”stänga dörrar” till sin framtid trots att de inte har några konkreta planer på att studera vidare. 4 av 10 studerar inte vidare och eftersom de inte har några yrkeskunskaper att visa upp för en arbetsgivare så kan de i praktiken får svårare att hitta ett arbete än om de valt ett yrkesprogram.

Förslaget röstades ned

Den 19 juni 2018 avslog M, L, C, KD och SD regeringens förslag att återinföra den grundläggande behörigheten på alla yrkesutbildningar på gymnasiet. De kurser som gav grundläggande behörighet till högskoleutbildning skulle bli obligatoriska och programmen skulle utökas för att inte yrkesdelarna i programmen skulle behöva skäras ned. Eleverna skulle dock kunna välja bort de högskoleförberedande kurserna om de önskade.

Trots att det först fanns en majoritet för förslaget i riksdagen så röstades det ned. Det stundade val i september 2018.

– Jag tror moderaterna helt enkelt tyckt lite olika i den här frågan. Vår ståndpunkt nu är att vi vill att alla eleverna på yrkesprogrammen ska bli behöriga men självklart ska de kunna välja bort det om de vill. Jag tror att Stjernkvist därmed upplever att det finns en politisk majoritet för att ge högskolebehörighet på yrkesprogrammen och att det därmed blir en ickefråga för honom, säger Kristina Axén Olin, skoltalesperson för Moderaterna i utbildningsutskottet.

Yrkesprogram fick låg status

Frågan har ännu inte diskuterats med de övriga borgerliga partierna utan bara internt inom Moderaterna.

Hon har mött många, såväl föräldrar som andra aktörer inom skolan och yrkeslivet, som beklagat att högskolebehörigheten togs bort.

– Det har både bidragit till att yrkesprogrammen fått låg status men också att det låser in ungdomar som valt ett yrkesprogram och sedan ångrar sig, säger hon.

Kristina Axén Olin ser det djupa tappet på yrkesprogrammen som ett stort problem och som en av flera skäl till att elever lämnar gymnasiet utan examen.

– Det oroar mig att alldeles för många elever lämnar både grundskolan och gymnasiet i dag utan examen. Det är förödande. Alla myndigheter skriver under på, till och med Folkhälsomyndigheten, att det finns klara samband mellan utanförskap, missbruk, kriminalitet för elever som inte klarar skolan. Så den viktigaste förebyggande åtgärden är att se till att alla elever går ut både grundskolan och gymnasiet med examen, säger hon.

Fakta: Så har antalet förstahandssökande minskat över tid