IVA: 5 frågor som avgör skolans framtid
Skolutveckling
Nu satsar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, på ett eget långsiktigt projekt för att stärka svensk skola och dess resultat. Första steget är en kartläggning av lärarnas förutsättningar.
Rapporten ”Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet – en kunskapsöversikt” är ett av de första resultaten i IVA:s skolsatsning.
Rapporten sammanfattar skolans utveckling och lärarnas situation.
– Lärarna är skolans viktigaste resurs. Utan skickliga lärare får vi ingen bra skola. Därför har IVA valt att engagera sig i lärarfrågan, säger
Eva Lundgren, projektledare för skol- och utbildningsfrågor på IVA.
Underlaget i rapporten utgörs av forskning, myndighetsrapporter, statliga utredningar, undersökningar från fackliga lärarorganisationerna, Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och OECD.
Här ges inga policyförslag eller rekommendationer, däremot drar rapporten vissa slutsatser och ställer frågor utifrån insamlade fakta, för att väcka tankar och skapa debatt.
– Syftet med rapporten är att presentera ett faktaunderlag som kan användas som utgångspunkt för IVA:s fortsatta arbete med skolan och för fortsatta diskussioner. En väl fungerande skola är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd, säger Eva Lundgren.
Vad ligger bakom satsningen?
– Utbildning och kompetensförsörjning har alltid varit centrala frågor för IVA och satsningen har möjliggjorts genom generösa donationer i samband med akademiens hundraårsjubileum. Inför hundraårsjubileet 2020 fick IVA:s cirka 1 200 ledamöter frågan om vad IVA i högre utsträckning borde satsa på: kunskap och entreprenörskap. Inom kunskapsområdet startas därför nu långsiktiga projekt om skolan och skolsystemet.
IVA kommer att inom ramen för sin skolsatsning fördjupa frågeställningar tillsammans med verksamma i skolan, politiker, beslutsfattare, forskare, sakkunniga och aktörer som har intresse av och möjlighet att bidra till konstruktiva lösningar. Flera andra teman och frågeställningar kommer att belysas i projektets framtida aktiviteter.
– Det här är en tioårig satsning där vi vill skapa medverkan och delaktighet med syfte bidra till att förbättra svensk skola och dess resultat.
Fem frågor för skolans framtid
Rapporten pekar på allvarliga underskott på behöriga lärare och systembrister i det svenska skolsystemet. Fem viktiga områden lyfts för den svenska skolans framtid:
- Bilden av läraryrket Läraryrket är svårt och komplext. Rapporten pekar på många problem kring lärarrollen och lärarförsörjningen. Men utvecklingen är inte enbart negativ: lärarlönerna har ökat, fler lärare stannar kvar i yrket eller återvänder till skolan. Fler nyexaminerade lärare börjar också arbeta i skolan. Matchningen mellan lärares utbildning och yrke är högre än i många andra yrken. Och inget annat yrkesexamensprogram har fler studenter än lärarutbildningarna. De flesta lärare trivs också med sitt yrke och på sin arbetsplats. Ungas attityder till läraryrket är mer positiv än vad som ofta görs gällande. Detta framgår sällan i debatten om skolan. Den relativt ensidiga bilden av yrket får konsekvenser för hur lärare och människor utanför skolan ser på läraryrket. För att öka läraryrkets attraktivitet behöver det lockande, spännande, stimulerande och utvecklande i läraryrket lyftas fram, samtidigt som problem och tillkortakommanden i dagens skola diskuteras. Många har möjlighet att påverka lärarbilden: alltifrån politiker till föräldrar. Ansvar för hur läraryrket skildras ligger på oss alla i samhället
- Lärarförsörjningen Prognoser pekar på ett underskott på 45 000 behöriga lärare fram till år 2033. Detta är en av skolans och samhällets största utmaningar. Det går inte att utbilda bort behovet under denna tidsperiod. Varken antalet studenter eller platser på lärarutbildningarna räcker till. Lärarförsörjningen måste således delvis hanteras med andra lösningar. Flera åtgärder behöver vidtas samtidigt och av många aktörer. Nytänkande krävs både på central och på lokal nivå.
- Lärarkårens utvecklingsmöjligheter Lärarna är skolans viktigaste resurs. Utan skickliga lärare får vi ingen bra utbildning. Lärare behöver få utvecklas och lära tillsammans. Det är så lärarkårens kunskaper stärks. Det gör även läraryrket intellektuellt utmanande och stimulerande och således mer attraktivt.
- Lärarnas arbetsvillkor Trots att många lärare trivs med sitt yrke, präglas deras vardag av hög arbetsbelastning, stress och en mängd arbetsuppgifter som varken uppfattas bidra till bättre undervisning eller till elevernas kunskapsutveckling. Det här leder till att många överväger att lämna yrket och att många har gjort det. I tider av lärarbrist är det extra viktigt att lärarnas kompetens används på ett optimalt sätt.
- Styrning En stor utmaning är att hantera konsekvenserna av det svenska, decentraliserade, differentierade skolsystemet med starka inslag av konkurrens mellan skolor och mellan huvudmän. För att hålla ihop ett sådant system behöver verksamheten granskas, kontrolleras och utvärderas. Det leder till höga rapporteringskrav och stor administration. Styrningen har påverkat lärarrollen och arbetsinnehållet negativt. När förbättringar och förändringar av skolans styrning diskuteras måste dessa aspekter få en central plats.
FAKTA: IVA
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), grundades 1919 och är ett expertorgan fristående från enskilda intressen, ideologier och partipolitik. Akademien vill verka för människans förmåga att bidra positivt till samhället, genom teknisk och ekonomisk vetenskap. IVA finansieras genom bidrag från näringslivet och genom statsanslag.
