Nya hårdare skollagen: Så får lärare agera mot stök i skolan

Varannan lärare avstår från att ingripa mot utagerande elever av rädsla för anmälningar till Skolinspektionen – det visar en undersökning som Läraren skrivit om.

Sedan första augusti 2022 får lärarnas krav på tydligare lagstiftning fått gehör, och skollagens femte kapitels sjätte paragraf har förtydligats.

Så får lärare ingripa

– Nu har lärare ett tydligare mandat att ingripa fysiskt mot elever, även i såna situationer som inte kan klassificeras som nöd eller nödvärn, men i syfte att upprätthålla ordningen i ett klassrum till exempel genom att upprätthålla ordningen i klassrummet genom att fysiskt visa ut elever som för oljud, kastar saker i klassrummet eller vägrar att flytta sig från en soffa, säger Maria Refors Legge, doktor i offentlig rätt som disputerat i ämnet.

Regeringsformen från 1974 förbjöd personer som representerar ”det allmänna”, till exempel lärare, att utsätta enskilda för påtvingade kroppsliga ingrepp, till exempel att använda våld men också mildare fysiska ingrepp som att hålla i eller lyfta upp någon.

Anmälningarna till Skolinspektionen ökade med 200 procent under en tioårsperiod mellan 1990-talet och fram till nu.

Med den nya skrivelsen minskar möjligheterna att anmäla lärare för kränkande behandling.

– De blir obsoleta under förutsättning att våldet som läraren använder för att upprätthålla ordningen i klassrummet ör proportionerligt. Om eleven till exempel knuffats till marken eller får blåmärken, då har läraren använt för mycket våld. Det kan förutom att betraktas som misshandel rent straffsrättsligt också utgöra kränkande behandling enligt skollagen, säger Maria Refors Legge.

Då räknas kränkning

Men det finns fortfarande oklarheter. Det handlar om tillsynsplikten. Lärare har ansvar för att barn varken utsätter sig själva eller andra för fara under skoldagen. Det innebär i praktiken dels att lärare bör agera mot stökiga elever för att skydda resten av klassen, men också att en utvisning ur klassrummet också kan innebära att tillsynen bryts.

Lärarförbundet är positiva till lagändringen, men hade velat se ett förtydligande även av tillsynsplikten.

– Det finns fortfarande en gråzon med tolkningsutrymme som gör att lärare kan känna osäkerhet och avstå från att ingripa av rädsla för att bli anmäld, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Rent principiellt kan en lärare som utvisat en elev som sedan skadat sig personligen bli ersättningsskyldig.

– Men med tanke på tidigare praxis är det snarare troligt att huvudmannen åker dit för bristande arbetsmiljöansvar, till exempel om barnet skadar sig på skolgården när det inte varit under uppsikt. Men osäkerheten finns ju, säger Maria Refors Legge.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom vill se mer förebyggande arbete mot stöket.

– Har man ett problem så ska man upptäcka det tidigt och titta gemensamt på hur man ska lösa det. Ett klassrum med bråk är allas angelägenhet. Men i stressiga situationer ska man veta att man har rättsliga möjligheter, man ska inte vara rädd för att ingripa och skydda andra elever, säger hon till Läraren.se.

”Lärare vill inte använda våld”

Johanna Jaara Åstrand menar att det är en resursfråga. Det handlar om att se till att det finns fungerande elevhälsoteam och mindre undervisningsgrupper.

– Det finns inga lärare som önskar behöva kliva in och använda våld för att stävja situationer, det är snarare ett tecken på att huvudmannen har brustit i sitt förebyggande ansvar. Däremot ska det inte råda någon tvekan om vad man får göra när det värsta händer, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN:

Skolverkets vägledning till nya lagen

Trots anmälningsvågen – få blir av med sin lärarlegitimation