Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”

Enligt forskaren Jonas Vlachos är orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.

Skolstök Ny statistik från OECD:s visar att svenska elever är bland de stökigaste i världen.
Men undersökningen som ligger till grund för påståendet har brister.
– Resultatet är orimligt, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet.

Jan Huss

18 jun 2024

Enligt OECD visar statistik att Sverige är sämst i Europa och i absoluta bottenligan av världens OECD-länder när det kommer till klassrumsdisciplin, endast överträffad av Chile och Nya Zeeland. Tre av tio elever uppger att lektionerna börjar sent och att de störs av andras digitala verktyg som surfplattor.

– Det är väldigt allvarligt, dels är det allvarligt för elever och lärare som utsätts för våld och kränkningar. Men det är också uppenbart att det ger en förklaring till de dåliga skolresultaten, sa Lotta Edholm (L) till TT i måndags.

Regeringens åtgärdsprogram

Rapporten från OECD fick regeringen att avisera ett åtgärdsprogram i fem punkter för att förbättra ordningen i klassrummen:

Förändringar i skollagen som förtydligar att det är läraren och inte vårdnadshavare eller elever som bestämmer i klassrummet.
600 miljoner i statsbidrag för att huvudmännen ska kunna anställa fler speciallärare.
250 miljoner kronor till skolsociala team för att fånga upp elever med hög frånvaro.
Utreda hur skola, socialtjänst och polis ska kunna utbyta mer information.
100 miljoner till akutskolor där stökiga elever ska kunna placeras tillfällig.

”Resultatet är orimligt”

Men nu kritiseras OECD:s undersökning.

– Resultatet är orimligt och borde ha fått dem som gjort undersökningen att dra öronen åt sig. Det är anmärkningsvärt att det inte gjorts men resultatet följer ett aktuellt narrativ enligt vilket den svenska skolan är sämst i världen, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet.

OECD hävdar att andelen elever som anger att det vid varje lektion finns elever som inte lyssnar uppgick till 30 procent 2022. Vid tidigare undersökningar har andelen på motsvarande fråga legat mellan sex och nio procent.

Miss i översättningen

Orsaken till det nedslående resultatet är sannolikt en översättningsmiss i enkäten som eleverna svarade på, enligt Jonas Vlachos.

– Jag blev förvånad av den stora och plötsliga förändringen eftersom trenden mellan 2012 och 2018 tvärtom var att klassrumsdisciplinen blev bättre och tittade därför närmare på frågeformuleringarna. Detaljer spelar stor roll.

Här är det tydligaste exemplet där frågeformuleringen i enkäten ändrats i den den svenska översättningen från tidigare år och som kan ha påverkat resultatet mycket, enligt Jonas Vlachos.

Den engelska originaltexten lyder ”Students Don’t Listen” och översattes tidigare till “Eleverna lyssnar inte på vad läraren säger” men ändrades till det finns ”… elever som inte lyssnar på vad läraren sagt”.

– Den förra formuleringen säger något om den allmänna uppmärksamheten medan den senare ber respondenten ange om det finns någon elev som inte lyssnar. Med den nya formuleringen är det konstigt att det inte är 100 procent som svarat ja på det.

”Är inte jämförbar”

Dessutom handlade det förra gången om lektioner i svenska och nu senast om matematik vilket enligt Jonas Vlachos också kan påverka resultatet och menar att förändringarna i formuleringar försämrat jämförbarheten i den långa tidsserie som Pisa-undersökningen utgjort.

– Jag skulle som forskare aldrig själv kunna dra några jämförande slutsatser av den här undersökningen eftersom den inte är jämförbar med de tidigare, säger Jonas Vlachos.

Utbildningsdepartementet försvarar dock slutsatserna.

– I pressbriefingen om Pisas disclima-mått gjordes i första hand jämförelser med andra länder, inte bakåt i tiden. Grunden för regeringens beslutade åtgärder är en samlad bedömning och siffrorna om att Sverige har dålig klassrumsdisciplin i internationell jämförelse stärker den bedömningen, skriver skolministern Lotta Edholms pressekreterare Ellen Kult, till Vi Lärare.