Statlig skola utreds – här är detaljerna

Den särskilda utredaren ska ta fram beslutsunderlag som ska skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för samtliga skolformer utom förskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Uppdraget bygger på en överenskommelse i januariavtalet punkt 54 mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Den särskilda utredaren Thomas Persson, är utbildad lärare. Han är idag Generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan men har även varit chef för utbildningsförvaltningen i Stockholm och haft liknande uppdrag i andra städer.

Utredaren ska se över hur de områden som ingår i ett huvudmannaskap kan föras över till staten i frågor kring finansiering, arbetsgivarfrågor, ledning och daglig drift.

Det innebär bland annat att:
• föreslå hur staten ska kunna ta över arbetgivarskapet för lärare, skolledare och eventuellt andra yrkesgrupper som i dag drivs av offentliga huvudmän.

• föreslå en finansieringsmodell där staten har ansvar för finaniseringen av skolan.

• föreslå hur staten kan ta över ansvar för ledning av utbildningen och den dagliga driften i dagens offentliga skolor.

• analysera konsekvenserna för bland annat det kommunala självstyret, möjligheterna till anpassning utifrån lokala behov och förutsättningarna samt hur man ska kunna utkräva ansvar om något inte fungerar som det ska.
Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 31 maj 2022.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att hon är nöjd med att man nu tagit fram direktiven till utredningen. Hon säger att hon under många år ställt frågan vad ett förstatligande egentligen innebär för de som talat om ett förstatligande:

– Den frågan har jag aldrig fått ett riktigt svar på. Så jag tycker att det ska bli väldigt roligt att jag nu får ta fram det svaret, säger hon.

Var ni okey med att föreslå att utredaren ska vända på alla stenar i frågan om ett förstatligande eller hade ni hellre sett några delar bara?

– Ja, här har vi grälat i 30 år ifall skolan borde förstatligas eller inte. Nu kommer vi äntligen få svart på vitt vad ett förstatligande skulle innebära. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att vi får det, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Hon konstaterar att Socialdemokraterna har ett kongressbeslut på att den statliga styrningen ska öka för att öka jämlikheten i skolan. Anna Ekström säger också att hon tagit intryck av OECD:s rekommendationer där de har förslagit en förändring av styrningen och finansiering av den svenska skolan.

Den omstridda kommunaliseringen

Den 8 december 1989 klubbades S-propositionen om det kommunala huvudmannaskapet igenom i riksdagen. 1991 tog sedan kommunerna över ansvaret för skolan från staten.

I riksdagen röstade 162 för en kommunalisering och 157 emot. Främsta motståndet kom från Folkpartiet (idag Liberalerna), Centern, Moderaterna och Miljöpartiet.

Folkpartiet och sedermera Liberalerna har drivit frågan om ett förstatligande av skolan sedan kommunaliseringen klubbades i riksdagen. Jan Björklund (L), profilerade sig starkt i frågan både som skolborgarråd och skol- och utbildningsminister från slutet av 1990 men han fick inte gehör från något av de större partierna och frågan betraktades allmänt som ”död” i början av 2000-talet även av förespråkare som Lärarnas riksförbund som också varit emot kommunaliseringen från start.

Under senare år har frågan fått ett ökat politiskt intresse. De stora partierna M och S säger nu varken ja eller nej utan vill se vad utredningen kommer fram till. KD är positiv till utredningen. C är fortsatt emot. Främsta skälet är att man anser att makten över skolan måste ligga nära dem som berörs. MP gick till val på ett ökat statligt ansvarstagande för skolans finansiering. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är för ett förstatligande. Vänsterpartiet anser att kommunaliseringen i kombination med friskolereformen och skolvalssystemet som också infördes i början av 1990-talet har lett till en dålig cocktail.

Daniel Riazat, Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson, har tidigare konstaterat i Läraren att:

– Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika sätt att styra skolan har lett till mindre likvärdighet.

Patrik Reslow, skolpolitisk talesperson för SD är också för ett förstatligande på grund av att kommunerna prioriterar skolan så olika och också har så olika ekonomiska förutsättningar att satsa på skolan när det gäller exempelvis bemanning och läromedel.

Lärarförbundet kritiskt

Lärarförbundet som har varit för kommunaliseringen i 30 år tvärvände i frågan i somras inför kongressen i september i år. Huvudskälet var, enligt förbundsordförande Johanna Jaara den bristande likvärdigheten i kommunerna.

Johanna Jaara Åstrand tycker att det är bra att utredningen nu kommer till stånd men hon är skarpt kritisk till att regeringens direktiv exkluderar förskolan och vuxenutbildningen ur utredningen. Hon betonar att trots att det är ett mastodontuppdrag som utredaren Thomas Persson fått på kort tid så är det ändå viktigt att han tar ett helhetsgrepp om hela skolsystemet.

– Det är ett riktigt klavertramp när man avgränsat direktiven. Vi vet hur viktigt det är att se på utbildningssystemet som en helhet och skapa ett system som gynnar det livslånga lärandet. Det finns en massa problem och risker med det här inte minst när det gäller lärares arbetssituation och rektors ledarskap så det är obegripligt hur man inte tar det helhetsansvaret, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand är också kritisk till att förslagen inte får vara kostnadsdrivande eller medföra några extra kostnader. Hon ser det som extremt provocerande. Hur ska Sverige komma till rätta med likvärdigheten, underfinansieringen av skolan och lärarbristen om det inte får kosta? undrar hon.

– Det kommer i praktiken leda till stora nedskärningar. Vi vet att det är enorma skillnader mellan hur kommunerna idag finansierar sin skola och ska det direktivet följas så kommer det i praktiken innebära att kommuner som idag satsar får räkna med miljardbelopp i nedskärningar om de ska finansiera andra delar, säger hon.

Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiska talesperson, har under det senaste året förhandlat om utredningsdirektivet till den statliga utredning som nu har uppdrag att ta fram beslutsunderlaget för ett statligt huvudmannaskap. Han är nöjd att direktiven till utredningen nu beslutats och menar att skälet till att frågan nu kommit upp på bordet är: ”de omfattande skillnaderna i landet”.

– Det gäller allt från tillgång på utbildade lärare den så kallade pedagogiska segregationen till resurser, politisk ambition för skolan som att läraryrkets status och attraktionskraft sjunkit i många år, säger Roger Haddad (L).

Han hoppas nu att förslaget om förstatligande ska stödjas av flera partier:

– Nu när både lärarna, rektorerna, allmänheten och lärarfacken stödjer Liberalernas krav, är vår förhoppning att vi så småningom kan få stöd av fler partier. Skolan är en nationell angelägenhet och vi måste komma ifrån dagens dubbelkommando, säger han.