Storbråk om skolpengen: ”Pröva det ruttna systemet”
En strid om skolpengen har blossat upp mellan Göteborgs skolkommunalråd, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), och Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton.
Skolpolitik
Göteborgs politiska ledning vill satsa pengar på den kommunala skolan – utan att kompensera friskolorna.
– Det är hög tid att pröva det här ruttna systemet, säger skolkommunalrådet, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Det har fått Friskolornas Riksförbund att gå i taket.
I mars tog den röd-gröna majoriteten i Göteborg beslutet att skjuta till 100 miljoner kronor till skolorna. 90 miljoner ska gå till ökad elevpeng som kompensation för de kommunala skolornas ökade kostnader för avtalade förmånsbestämda pensioner, enligt Göteborg-Posten.
Friskolorna, som normalt automatiskt ersätts med lika mycket, får ingenting.
– Vi har läckt som ett såll länge. Nu vill vi pröva rimligheten i att betala för kostnader som vi inte är säkra på att de har haft, säger skolkommunalrådet, Viktoria Tryggvadottir Rolka.
”De struntar i skollagen”
Friskolorna har nu fått fram till den 30 juni på sig att äska pengar – förutsatt att de kan visa att de haft kostnadsökningar för samma sak.
– Vi kommer att låsa pengarna tills vi vet hur det slutar eftersom vårt beslut kan överklagas och friskolorna kanske kan redovisa kostnader som de ska ha kompensation för. Vi vill inte riskera att tvingas betala i efterskott.
Beslutet har fått hård kritik från grundskoleförvaltningen – och från Friskolornas Riksförbunds vd, Ulla Hamilton.
– Göteborg struntar i skollagen. Hur kan en politiker ens uttala sig på det där sättet? Helt otroligt! Politikerna ska företräda alla medborgare och i Göteborg går nu 20 procent av eleverna i friskolor, säger Ulla Hamilton till Vi Lärare.
”Dags att sätta ner foten”
Enligt Viktoria Tryggvadottir Rolka är det inte alls säkert att beslutet bryter mot någon lag.
– Det är en tolkningsfråga. Friskolorna ska få ”bidrag på lika villkor”, heter det men det är inte lika villkor. Som politiker har man ett ansvar att pröva rimligheten med systemet. Det är dags att sätta ner foten.
– Det är främst skolkoncernerna och den fria etableringen som är bekymret. Vi måste erbjuda skolor på platser där skolkoncernerna aldrig kommer att finnas, som i glesbygden. Det driver upp skolpengen som koncernerna gör 100-tals miljoner i vinst på. Koncerner med tredjelandsintressen. Det är skitläskigt.
Kommer att ta strid
Ulla Hamilton anser att politikerna ägnar sig åt fel saker.
– Göteborg borde ägna sig åt att få ordning på sina egna skolor istället för att lägga tid och resurser på att jaga friskolorna.
Det kommunala beslutet går att överklaga och Friskolornas Riksförbund kommer att ta strid.
– Vi har bara tittat som hastigast på vad de har beslutat, men stämmer det som framkommit nu kommer vi naturligtvis att anmäla dem till Skolinspektionen och Justitieombudsmannen och uppmana våra medlemmar att överklaga kommunens beslut. De bryter ju mot kommunallagen, säger Ulla Hamilton.
Får pengar felaktigt
Skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka hänvisar beslutet till att det är mycket svårt att se vilka kostnader friskolorna egentligen har eftersom de inte omfattas av offentlighetsprincipen.
På flera håll i landet misstänker kommuner att friskolor kräver ersättning för till exempel fritidsverksamhet – som de inte bedriver mer än på pappret.
– Vi försvarar inte fusk. Skolor som kräver ersättning för kostnader som de inte har är förkastligt. Man ska följa lagen, och det ska kommunerna också göra, säger Ulla Hamilton.
Det kravet avfärdar Hamilton
Kravet på att även friskolor ska lyda under offentlighetsprincipen avfärdar hon och menar även, tvärtom, att kommunernas skolbudget ofta är svårtillgänglig och att kommunala skolor kan åka snålskjuts på kommunernas administration.
– Offentlighetsprincipen är för omfattande för att den ska gälla friskolorna som ofta är små enheter. Om hela offenlighetspricipspaketet skulle införas för friskolor skulle dessa behöva bygga ut administrationen orimligt
Struntprat, enligt Viktoria Tryggvadottir Rolka.
– Det är inte de små friskolorna som är svåra att få insyn i utan skolkoncernerna och de har råd med administrationen av offentlighetsprincipen. Jag vill också slå fast att det finns många bra mindre friskolor.
”Hårare debattklimat”
Ulla Hamilton ser däremot gärna att regelverket kring skolpengen ses över.
– Att kommuner försöker sänka skolpengen är inget nytt. Absolut inte. Skrivningarna om hur skolpengen ska beräknas är otydliga och flummig så vi välkomnar Skolpengsutredningen.
Hon har även sin bild klar för varför allt fler ifrågasätter finansieringssytemet.
– Debattklimatet har blivit hårdare mot friskolorna på sista tiden och det kopplar vi ihop med skolministern Lotta Edholms utspel som inte alltid är korrekta. Hon låter som en socialdemokrat emellanåt. Samtidigt ska man veta att vårdnadshavarna tycker om systemet där de kan välja vilken skola deras barn ska gå i.
Viktoria Tryggvadottir Rolka har en annan bild.
– Det folkliga stödet för friskolorna sviktar och det höjs allt oftare krav på att reglera dem tydligare. Det finns så mycket mer som skolan ska erbjuda än bara utbildning. Hela demokratiuppdraget, till exempel. Friskolorna har förändrat skolan i grunden. Vi måste ge tillbaka hoppet till medborgarna att det inte behöver vara såhär.
LÄS MER:
Så trixas det med skolpengen – kommuner alltmer kreativa
Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor