Kritiken – efter regeringens svängning om statlig skola
Skolpolitik
Det kommer inget utredningsförslag senare i vår om hur skolan kan förstatligas.
Regeringen har ändrat uppdraget. Utredningen ska nu även se över hur statens ansvar för skolan kan stärkas på andra sätt – utan förstatligande. Även friskolorna kommer att beröras.
LÄS ÄVEN: Så många av lärarna vill se statligt ansvar
– Vi har ett styrningsproblem av svensk skola. Nu ger vi utredaren möjlighet att titta på andra lösningar än just bara förstatligande, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) till TT.
Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan tillsattes i december 2020, som en följd av dåvarande januariavtalet mellan S, MP, L och C. Det parti i den kvartetten som velat se ett förstatligande av skolan är Liberalerna.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är övertygad om att det är enda vägen att gå, både för att öka likvärdigheten och lärarnas status.
– Jag hoppas på maktskifte och att vi så snart som möjligt ska börja förstatliga den svenska skolan. Förutom de allra viktigaste, lärare och skolledare, så vill Sverigedemokraterna förstatliga skolan, Vänsterpartiet vill förstatliga skolan. Min förhoppning är att Kristdemokraterna och Moderaterna ska vara lyhörda, säger Nyamko Sabuni till Läraren.se.
Lina Axelsson Kihlblom:
– Januariavtalet gäller ju inte längre, och vi tycker väl att vi vill lösa ett problem. Därför ber vi utredaren att ge oss alternativ hur vi löser problemet, snarare än att ge lösningen i rubriken, säger Lina Axelsson Kihlblom.
S: Statligt inflytande över friskoleetableringar
Medan Liberalerna lyft fram att kommunaliseringen för 30 år sedan skapat problem eftersom kommunernas förutsättningar att driva skolverksamhet varierar så mycket, lyfter Lina Axelsson Kihlblom fram marknadsskolan.
– Vi har en marknadsskola i dag, vilket innebär att alla skolor konkurrerar med varandra, alla får göra lite som de vill. Jag vill ha en svensk skola, med fristående och kommunala aktörer, med gemensamt fokus att eleverna får en bra utbildning. Därför måste det finnas en demokratisk kontroll av styrningen av skolan, säger Lina Axelsson Kihlblom till TT.
Så kan staten få mer inflytande över friskolan
I förlängningen innebär detta att staten kan få ett större inflytande över friskoleetableringar.
– Det ska vara ordning och reda i den svenska skolan och då måste det finnas regler så att det inte är krig mellan skolor om marknadsandelar – att man jagar kunder – eller att fristående etablering ska kunna slå ut flera kommunala skolor. Svensk skola har ett styrningsproblem och vi har inte tid och råd med det, säger Axelsson Kihlblom.
En inriktning som Johanna Jaara Åstrand välkomnar.
– Det är bra att utreda hur friskolorna ska införlivas i ökad statlig styrning, framför allt när det gäller etableringsregler. Allt hänger ju ihop, säger hon.
Utredningen får nu alltså överväga hur statens styrning av skolan kan öka, utan att staten för den skull ta över huvudmannaskapet. Men vad det skulle kunna innebära konkret vill ministern inte gå in på.
– Det kan betyda många olika saker och jag vill inte föregripa vad utredaren ska komma fram till. Men det förekommer ju till exempel i gymnasieskolan att man arbetar regionalt, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Exakt vilken väg utredaren föreslår är mindre viktigt, anser Lärarförbundet:
– För oss är det resultatet som är viktigast: en likvärdig finansiering, ett statligt helhetsansvar för svensk skola och likvärdiga förutsättningar för lärare och elever, säger Johanna Jaara Åstrand.
Nya uppdraget: komvux
Utredningen får också ett nytt uppdrag: Den ska, utöver grund- och gymnasieskolan, även ta med komvux i förslagen. En utbildningsform det stormat kring under sista tiden.
– Komvux är en nyckel för många att komma in på arbetsmarknaden, men vi ser att det finns likvärdighetsproblem. Därför är det viktigt att den kommer med här, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Förskolan saknas
Däremot saknas en annan utbildningsform.
– Ursprungsuppdraget ligget ju kvar, och det är viktigt att även komvux nu ingår i direktivet. Men utbildningssystemet hänger ihop, och vi hade hoppats på att förskolan skulle inkluderas helt och hållet. Men bra att utredaren även ska se över vilka konsekvenserna blir för förskolan vid ett förändrat huvudmannaskap, säger Johanna Jaara Åstrand.
Dock blir det alltså inget förslag på ändrat huvudmannaskap presenterat nu till våren. Det hamnar i stället på andra sidan valet.
– Det är uppenbart att det inte blir en valfråga och det kan man tycka många olika saker om. Vi hoppas såklart att skolan ska bli en viktig fråga för väljarna – men vi är måna om att det inte inte blir partipolitiska låsningar. Vi vill se breda, blocköverskridande överenskommelser som kan bidra till en större stabilitet, likvärdiga förutsättningar och tydligare styrning, säger Johanna Jaara Åstrand.
LÄS ÄVEN:
Regeringen startar utredning om statlig skola
