Partiernas svar – på Sveriges Lärares krav om regleringar

”Håller helt med om att det är en viktig fråga”

Fredrik Malm, utbildningspolitisk talesperson

Liberalerna delar bilden av att skolan behöver regelstyras tydligare. I regeringssamarbetet har Liberalerna drivit igenom flera tydligare regleringar, till exempel om läromedel och bemannade skolbibliotek. När det gäller undervisnings- samt planeringstid är det i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Men vi håller helt med om att det är en viktig fråga. För andra typer av reglering, till exempel undervisningsgruppers storlek, så finns det flera uppenbara fördelar, inte minst för lärarnas arbetssituation. Samtidigt handlar det om mycket omfattande reformer som behöver undersökas noggrant.

Liberalerna driver också på för att förstatliga skolan. Det tror vi är avgörande för att förbättra kvaliteten i svensk skola och arbetsmiljön för de som arbetar i den. Just nu tas steg mot detta i och med utredningen om nationell skolpengsnorm, men fler steg behöver såklart följa. Vi arbetar även aktivt för att lärares administrativa börda ska minska och att skollagen ska förändras för att minska till exempel vårdnadshavares rätt till inflytande över undervisningen. Lärares arbetsmiljö måste förbättras och lärarna behöver få bättre förutsättningar att kunna fokusera på huvuduppdraget: undervisningen.

 

”Vi förespråkar inte en reglering av frågan”

Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson

Sverigedemokraterna är positivt inställda till små klasser, främst i yngre ålder, men förespråkar inte en reglering av frågan. Däremot vill vi se fler och mindre undervisningsgrupper för de elever som har störst behov av hjälp.

Vad gäller frågan om undervisnings- och planeringstid har Sverige­demokraterna och regerings­partierna lagt fram förslag om att minska den administrativa bördan så att lärare ska kunna fokusera på huvud­uppdraget.

 

”Vi är öppna för att se om det behövs fler regleringar”

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson:

Vi anser att barngruppernas storlek bör minska i förskolan, och vill lagstadga om ett maximalt antal barn per grupp om tolv barn i åldrarna 1–3, och 15 barn i åldrarna 4–5. 

Kristdemokraterna har även motionerat om behovet av att se över lärares tidsanvändning och dokumentationskrav, för en bra balans och för att inte tid tas från undervisningen. Det är glädjande att en utredning har tillsatts som ska lämna förslag på hur man kan minska lärares administrativa börda.

Lärare ska ha god tid för arbetet. Regeringens satsningar avser förbättra lärares arbetsmiljö. Bland annat förstärks statsbidraget som skolor kan använda för att sätta in tidiga stödinsatser, fler särskilda undervisningsgrupper och anställa fler speciallärare. Vi satsar även på bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. 

Vi är öppna för att titta på om det behövs fler regleringar gällande gruppernas storlek och kring undervisnings- och planeringstid. I nuläget driver vi inga sådana konkreta förslag.

 

”Vill se reglering av undervisningsskyldighet”

Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson

Moderaterna vill se en tydligare reglering av lärares undervisningsskyldighet, vilket även är en fråga som drivs inom ramarna för Tidö-avtalet. Detta för att se till att lärare får tid till både planering av sin undervisning, bedömning av uppgifter och prov samt tid till att stödja elever som behöver extra hjälp. 

Rörande reglering av undervisningsgruppers storlek är det inte en fråga som Moderaterna driver.

 

”Samhällets styrning av skolan måste öka”

Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson

Svensk skola står inför stora strukturproblem och reformbehov, samtidigt som skolan är underfinansierad. I ett första skede måste samhället ta tillbaka kontrollen över skolan från marknaden. Vinstuttag måste förbjudas. Skolpengen måste göras om så att friskolor inte överkompenseras och de orättvisa kösystemen som gör det möjligt att sortera ut lönsamma elever måste bort.

Samhällets styrning och finansiering av skolan måste öka. Detta är en förutsättning både för att stärka likvärdigheten, undervisningens kvalitet samt lärare och elevers arbetsmiljö.

Svensk skola behöver fler lärare, men också att byråkrati och administration minskar. Så länge svensk skola är underfinansierad, läcker resurser och präglas av vinstjakt saknas reella förutsättningar att genomföra långtgående regleringar av undervisningsgrupper och arbetstid.

 

”Behövs nationell reglering av klasstorlekar”

Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson

Vänsterpartiet anser att varje elev bör få tillgång till mer av den viktiga resurs som lärarens tid och engagemang är. För att läraren ska ha en rimlig chans att kunna hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna minska. 

I stället ser vi allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att i kommunerna spara pengar eller i friskolorna för att kunna ta ut mer vinst.

För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klassernas storlek som kan variera utifrån ålder.

Vänsterpartiet vill ge skolan mer resurser. Vi vill även se en systematisk förändring som är bortom marknadslogik och new public management. Det är viktigt att förbättra lärarnas och hela skolpersonalens arbetsvillkor för att kunna motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan.

Vi har dock inte tagit ställning till frågan om en reglering av planerings- och undervisningstid.

 

”Positivt se över undervisnings- och planeringstid”

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson

Lärares och rektorers förutsättningar är i dag svåra, nästintill omöjliga. Förtroendet för professionen måste återskapas. Centerpartiet är positivt till att se över lärarnas undervisnings- och planeringstid.

Vi vill även se mål om mindre klasser. Trots att lärarbristen begränsar möjligheten till mindre klasser, behöver vi blicka framåt. Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att skapa en trygg miljö där alla elevers behov tillgodoses.

Vi vill ge Skolverket i uppdrag att kartlägga klasstorlekar och ta fram bättre underlag för hur rektorerna bör organisera sina skolenheter i förhållande till olika årskurser. Vi vill också stärka det pedagogiska ledarskapet. Det är centralt för elevernas skolframgång och för lärarnas arbetsmiljö. I dag är rektorerna allt längre ifrån vardagen i skolan och har ofta stora personalgrupper. Det är ett arbetsmiljöproblem och ett jämställdhetsproblem. Vi vill se ett nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor. Det behöver också bli tydligare vilka uppgifter som är lämpliga att delegera till biträdande rektorer.

 

”Vi delar Sveriges Lärares problembild”

Markus Barnevik Olsson, utbildningspolitiskt sakkunnig

Politikens uppgift är att ge rektorer och lärare förutsättningar att göra sitt jobb – att bygga en jämlik skola där alla elever får en ärlig chans. Miljöpartiet delar Sveriges Lärares problembild och ser behovet av tydligare regleringar av förutsättningarna.

För stora klasser, för få böcker och otillräcklig elevhälsa handlar om bristande resurser. Skolans finansiering behöver säkras. MP lägger över fyra miljarder mer på skolan än regeringen.

Fler ska drömma om att bli lärare. Men läraryrket har gått från att vara ett friskyrke till ett risk­yrke, med höga sjukskrivningstal. Arbetsmiljön måste förbättras. MP arbetar för en generell arbetsförkortning, samtidigt som vi vill värna den frihet som förtroendearbetstid ger.

MP menar att läraryrket måste bygga på den professionella självständighet som ett legitimationsyrke ska innebära – statlig detaljstyrning hör inte skolan till. Lärare behöver ha garanterad tid till hela grunduppdraget, inklusive för- och efterarbete, samt kompetensutveckling.

LÄS MER:

Sveriges Lärares krav: Skolväsendet måste återregleras