Partierna vill tillsätta en utredning om förskolan

Samtliga politiska partier i riksdagens utbildningsutskott är beredda att tillsätta en bred utredning om förskolans behov och förutsättningar. Flera partier flaggar också för att införa lagstiftning om inte skolhuvudmännen följer dagens riktmärken för barngruppernas storlek.

Beskedet kommer efter Lärarförbundets larmrapport om förskolan som visar på alltför stora barngrupper, bristande likvärdighet och en ökad andel i personalen på förskolorna som inte har utbildning för att arbeta med barn.

S räknar med att historiska tillskott i budgeten ska lyfta förskolan

Aylin Fazelian (S), ansvarig för förskolefrågor i s-gruppen i utbildningsutskottet:

– Politiskt sett behöver vi en mer samlad syn på förskolan och dess utmaningar för att stärka likvärdigheten och för att öka attraktiviteten inom yrket. Jag känner igen siffrorna i rapporten och bestrider inte dem på något sett även om det har skett förbättringar så är det fortsatt alldeles för stora barngrupper på många håll i landet.
Jag tror att det varit bra och viktigt att vi har återinfört riktmärkena och att vi har haft den här miljarden per år som man kan söka för att minska barngrupperna men det behöver göras mer och det är jätteviktigt. Jag är faktiskt väldigt stolt över den budgeten vi nu presenterat. I den finns historiska tillskott som vi tillför kommunerna under 2020-2021. Totalt är det, med de miljarder vi tidigare presenterat, 15,75 miljarder som går till kommunerna och de pengarna hoppas jag på riktigt ska stärka och göra skillnad i förskola och skola. Vi behöver också arbeta för att få fler behöriga förskollärare för att kunna öka personaltätheten. Tro mig jag kommer ligga på för förskolan är verkligen A och O i en fungerande välfärdsstat.

MP vill stärka likvärdigheten i förskolorna och överväger lagstiftning om barngruppernas storlek.

Annika Hirvonen (MP), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Det är väldigt allvarliga och höga siffror som kommer fram i Lärarförbundets undersökning. Det har under en längre tid hörts kritik mot Skolverkets mätning att den inte ger en rättvisande bild och inte stämmer med den verklighetsuppfattning som många förskollärare ger uttryck för. Miljöpartiet införde de här riktmärkena för barngruppernas storlek för att vi såg ett behov av att verkligen förändra situationen och få ned storlekarna på barngrupperna. Om riktlinjerna inte räcker så är vi beredda att överväga andra verktyg och då till och med lagstiftning.

– Undersökningen visar också på en jättestor spridning mellan kommunerna när det gäller andelen outbildade och förskollärare. Det tycker jag är otroligt angeläget att titta vidare på. Om vissa förskolor inte har en förskollärare överhuvudtaget så är det hög risk att det blir ett lotteri där vissa barn inte får det de har rätt till.

– En jämlik skola börjar i förskolan. Jag förstår att personalen blir upprörd. Det är de som sliter i sin vardag för att få allt att gå ihop. Man vill räcka till för barnen och följa lagkrav. Jag förstår och är oroad över den samvetsstraff som det här skapar. Vi ser också hur de psykiska ohälsan och utbrändheten ökar. Jag tycker definitivt att det behövs en statlig utredning och likvärdigheten i förskolan behöver komma i fokus på samma sätt som vi har arbetat med likvärdighet i skolan.

V vill kombinera utbildning med arbete och lagstifta om barngrupper

Daniel Riazat (V), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Barngruppernas storlek är en fråga som lyfts upp av Lärarförbundet men också av förskoleupproret och vi instämmer helt och hållet i att Skolverkets statistik inte ger hela bilden av hur det ser ut på förskolorna. Barngrupperna behöver mätas även på våren. Dessutom när det kommer till riktmärkena och antalet barn per grupp så anser vi att det inte bara ska vara en rekommendation utan lagstiftning. Vi har föreslagit det i flera motioner tidigare. Det är också ett stort bekymmer att en stor andel varken är förskollärare eller barnskötare utan helt saknar utbildning för att arbeta med barn. Där menar vi att det man bland annat måste satsa på är Dalamodellen där människor kan arbeta och studera samtidigt för att bli barnskötare eller förskollärare. Det bör införas nationellt. Det tror jag skulle betyda ganska mycket. Det har varit en underfinansiering under många år av förskolan. Nedskärningar som gjorts i kommun efter kommun på förskola och skola är ohållbara. Det måste till mer resurser till kommunerna för att klara av den här situationen. Många lokaler är eftersatta och inte anpassade för att bedriva förskoleverksamhet i. Många kommuner har inte anställda som sköter kringuppgifter i förskolan vilket gör att förskolans personal får mycket mer att göra.

M vill satsa på utbildning, högre löner och förstelärare i utanförskapsområden

Kristina Axén Olin (M), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Jag välkomnar verkligen undersökningen som faktiskt visar en del av den problematik som finns inom förskolan. Det är både oroande med barngruppernas storlek men också förskollärarbristen, men mest orolig är jag över att det skiljer sig åt så mycket i Sverige. Vissa kommuner har enorma problem att få utbildad personal och de förskolor som mest behöver erfaren och utbildad personal har på vissa förskolor ingen förskollärare alls. Det går inte. Där har vi moderater förslag av typen att förskollärare som förstelärare ska få högre löner om de arbetar i utanförskapsområden. Vi skriver våra motioner nu och lägger fram dem inom några veckor. Vi vill också bland annat ha språkförskolor för barn som inte talar svenska och vi måste också diskutera brett hur förskolorna ska organiseras och fungera. Vi kommer också lägga fram ett förslag om att tillsätta en statlig utredning som Lärarförbundet föreslagit. Förskolans personal kan inte få fler och fler uppgifter och större ansvar och sedan inte få besked om hur det ska gå till. Även om man kan besluta om en ambitionsnivå att förskolan ska ha 100 procent förskollärare hjälper det tyvärr inte för problemet är större än så. Vi måste både utbilda fler förskollärare och göra olika former av fortbildningssatsningar. Och då måste högskolorna bli bättre på att vara flexibla och ordna kompetenshöjande utbildningar och kortare utbildningar för människor som redan är verksamma i förskolorna.

C vill införa riktmärke för antalet barn per utbildad personal

Fredrik Christensson (C), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Det är en intressant undersökning och bra att frågor om förskolan lyfts för det är en otroligt viktig utbildningsform. Vi är för att tillsätta en statlig utredning som tar ett brett grepp om förskolan.
Det bör tas fram ett riktmärke för antalet barn per utbildad personal, anser vi. Det är inte bara barngruppernas storlek som spelar roll för det kan ju variera utifrån hur man lokaliserar sig lokalt och förutsättningarna att bedriva det som är utbildningsdelen i förskolan och förskoleläraren roll till de outbildades. Barn ska inte bara vara på förskolan utan mötas av personal som har goda kunskaper om verksamheten. Vi behöver också granska och följa upp förskolornas arbete mot de här riktmärkena och skolmyndigheterna behöver även ge stöd till huvudmän som har problem. Några av de insatser som har gjorts nu och görs inom januariavtalet för att förbättra kompetensförsörjningen är att kunna vidareutbilda sig om man arbetar på en förskola. Man ska då kunna tillgodogöra sig vissa kunskaper som man skaffat sig genom att man arbetat i förskolan och kunna få en förskollärarexamen lite snabbare. Vi har också pengar i budgeten till lärcenter så man kan gå i en högskoleklass fast i sitt lokalsamhälle.

KD vill lagstifta om barngruppernas storlek och höja maxtaxan

Gudrun Brunegård (KD), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Den situation som Lärarförbundets utredning visar på är otroligt oroväckande både för barnens skull och personalens. En av våra viktigaste frågor är att få ned storleken på barngrupperna och vi vill lagstifta om att riktmärkena inte får överskridas. Det kommer att behövas mer pengar för att kunna genomföra det. För att få in mer pengar i systemet har vi föreslagit en trepartslösning. Vår tanke är att staten, kommunerna får skjuta till mer pengar, men även föräldrar, med högre inkomst, får bidra genom att betala en höjd maxtaxa. Vi är övertygade om att föräldrar med goda inkomster är beredda att betala någon hundralapp mer för mindre barngrupper så barnen får mer tid med sina pedagoger. Maxtaxan är kopplad till vilken årsinkomst man har så låginkomsttagare drabbas inte med ett öre. Vi är för en statlig utredning. Det behöver man alltid i botten innan man gör några reformer så det är nödvändigt.

L vill öka andelen förskollärare och ställa krav på att pedagogisk personal talar svenska

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson i utbildningsutskottet:

– Det är allvarligt att andelen förskollärare inte ökar trots att vi vet att förskollärarutbildningarna attraherar. Vi ska från staten sida se till att öka andelen förskollärare, det behövs också kompetenssatsningar för att minska andelen som är outbildade för att arbete med förskolebarn. Så länge kommunerna är ansvariga för förskolan så måste de se till att barngrupperna är rimliga så det inte stressar förskolans personal och bidrar till en sämre arbetsmiljö. Skolinspektionen bör ta över uppföljningsansvaret och tillståndsansvaret från kommunerna.

– Vi kommer driva kravet att all pedagogisk personal, som jobbar inom förskolan, ska kunna prata svenska. Karriärmöjligheter vill vi förbättra i förskolans verksamhet och vi vill ha fler förstelärartjänster.

– De nationella rapporterna måste bättre spegla verkligheten. Regeringen behöver se till att vi får bättre uppföljningar och mer korrekta verklighetsbilder i sitt uppdrag till Skolverket. Jag har ingenting emot att staten gör en utvärdering av förskolan verksamhet utifrån kvalitetsperspektiv. Omen utredning blir av så behöver vi invänta den och därefter komma med mer konkreta förslag om mer nationell styrning om inte dagens kvalitetssystem räcker.

SD anser att mer pengar behövs och en stor övergripande förskoleutredning

Michael Rubbestad (SD), politisk talesperson i förskolefrågor i utbildningsutskottet:
– Det vore rimligt om Skolverket mätte barngruppernas storlek även på våren men ännu viktigare vore en rapport från verksamheterna som mer tydligt visar verkligheten än vad siffror och statistik kan göra. Det är historierna från verksamheterna som är verkligheten.

Vi har precis lämnat in våra kommittémotioner och som en sista punkt konstaterar vi att det är ungefär 50 år sedan man genomförde Barnstugeutredningen. Vi anser, precis som Lärarförbundet och Förskoleupproret, att en ny stor övergripande utredning om förskolan behövs.
Förskolans personal har vänt sig både ut och in för att få verksamheten att fungera. Vi vill satsa en förskolemiljard, som ska gå till de cirka 10 000 förskoleenheter som finns i landets 290 kommuner, men mer än så vill vi inte detaljstyra. Det innebär i runda slängar 100 000 per förskola för att användas där det behövs men med en återrapporteringsskyldighet. De kan exempelvis användas till att minska barngrupper, maxtak för antal barn per pedagog, förbättra arbetsmiljön för både barn och personal, nattverksamhet osv. Behoven ser så olika ut att de lokala förutsättningarna får avgöra var pengarna behövs.

LÄS MER:

Stora barngrupper: så gör ni för att påverka på er förskola

Röster från förskolan om för stora barngrupper

Johanna Jaara Åstrand: "Statistiken ger inte hela sanningen"