Så vill regeringen åter publicera skoladresser
Skolpolitik Skoladresserna kan vara offentliga igen i oktober. Detta efter regeringens förslag på en ny förordning, som löser en del av skolsekretessen.
Registret över vilka skolor som finns i Sverige är en av de delar i skolstatistiken som hamnade under sekretess den 1 september. Här ingår skolor i alla former utom förskolan.
Nu föreslår regeringen en ny förordning som innebär att dessa uppgifter inte längre lyder under den nya sekretessen.
– Detta måste åtgärdas så fort som möjligt och vi föreslår därför att en ny förordning som reglerar skolenhetsregistret ska träda i kraft redan i oktober, säger utbildningsminister Anna Ekström (S), i ett pressmeddelande.
Om riksdagen klubbar förordningen kommer uppgifter om vilka skolor som finns, var de ligger, kontaktuppgifter och liknande åter bli tillgängliga via Skolverkets webbplats. Det gör i sin tur att Skolverket kan skicka ut nationella prov, och Skolinspektionen kan fortsätta sina granskningar.
Enligt pressmeddelandet från utbildningsdepartementet kommer den nya förordningen inte öka kraven på huvudmännen då det gäller rapportering, och det blir samma typ av uppgifter som kommer att samlas in och publiceras.
Förslaget om förordningen kommer från Skolverket, och går nu ut på remiss.
Fortfarande saknas lösningar på en mängd andra frågor, till exempel hur regeringen ska göra för att kringgå sekretessen kring betyg, lärartäthet och socioekonomiska skillnader.
Hemligt från 1 september
Skoluppgifterna blev hemligstämplade 1 september, sedan Statistiska centralbyrån (SCB) gjort en striktare tolkning om vad som är affärshemligheter för friskolor, och fick rätt i kammarrätten.
Detta fick även Skolverket att släcka sin statistik, bland annat jämförelsetal och databasen Salsa.
– Med den här förordningen löser vi några av de akuta problemen som det ändrade rättsläget har medfört, men parallellt med detta pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet med att också se till att övriga uppgifter om skolor, som bland annat behövs för att rätt resurser ska kunna fördelas, blir tillgängliga igen. Det här är inga enkla frågor, men vi hoppas komma fram till en noga genomtänkt lösning så snart som möjligt, säger Anna Ekström, i ett uttalande.
Ett problem är att det saknas politisk majoritet för att låta friskolor ingå under offentlighetsprincipen, och Skolverket har föreslagit en sekretessbrytande förändring av lagen när det gäller sådana mer detaljerade uppgifter.
Experten på skoljuridik, Maria Refors Legge, menar att det det rent rättsligt vore bäst med en utökad offentlighetsprincip som även gäller friskolor.
– Likabehandlingen mellan kommunala och fristående skolor skulle garanteras på ett bättre sätt med offentlighetsprincipen. En sekretessbrytande paragraf löser det enskilda problemet, men inte helheten, säger Maria Refors Legge.
