Lärare om regeringens karriär-förslag: ”Tondövt”

Regeringens förslag på en karriärtrappa fick ett svalt mottagande hos många lärare, som tycker att det finns viktigare saker att fokusera på.

När utbildningsminister Mats Persson (L) delade förslaget på twitter med orden ”Jag är trött på jante-tänket. Att göra karriär som lärare är inte något fult” möttes han av mängder av kritik.

”Åh en karriärtrappa! #äntligen #ironi”, ”Ingen av Sveriges lärare har frågat efter detta”, ”Så fruktansvärt dondövt” och ”Att UNDERVISA är inte fult” är några av reaktionerna från lärare.

SVA-läraren Sara Persson i Västervik är en av de som tycker att det är tondövt att prata om karriärvägar samtidigt som lärare knappt hinner gå på toaletten på dagarna.

– Problemet med läraryrket är inte att man inte kan göra karriär. Problemet är att vi inte har tid att planera och genomföra vår undervisning, säger hon till Vi Lärare.

Lärarens egen önskelista

Sara Persson lade ut en lista på twitter över saker hon hellre vill ha:

1. Vikarie när kollega är sjuk.
2. Läromedel i alla ämnen.
3. Stöd åt alla elever med särskilda behov
4. Specialpedagog, speciallärare, skolsköterska och skolpsykolog på plats i skolan.
5. Möjlighet till halvklasser i lågstadiet.

Med tillägget: ”Att detta inte finns är fult”.

– Det här är vad de flesta lärare vill ha. Jag har inte hört en enda lärare önska det som ryms i det här förslaget från regeringen, säger hon.

Är det inte intressant att prata lön och karriär för lärare?

– Löneutveckling är inte alls ointressant. Men jag tycker man ska premiera att undervisa elever, inte att lämna klassrummet och göra något annat. Pappersvändare finns det tillräckligt av. Det är det som är grunden i den här stormen, att de allra flesta lärare vill vara just lärare till sina elever, säger Sara Persson.

Jag önskar att facket ska agera som ett kampförbund

Hon riktar också kritik mot facket, som drivit linjen om det professionsprogram för lärare som förslaget är kopplat till.

 – Det är klart att man måste samarbeta med kommunen och huvudmännen, men ibland kan man känna att facket går andras ärenden. Jag önskar att facket ska agera som ett kampförbund och kämpa för vår löneutveckling och vår arbetsmiljö. Basbehoven, säger hon.

Hon och hennes kollegor har nyligen nåtts av beskedet att kommunen ska spara in 17 miljoner på grund- och förskolan under 2023. Det är den verkligheten hon tycker rimmar illa med förslag på nya karriärvägar för lärare.

– En resursskola läggs ner exempelvis. Vad innebär det i ökad arbetsbelastning på våra andra skolor? I det här läget är det ingen som längtar efter professionsprogram, säger Sara Persson.

”Förslaget innefattar inte allt”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Sveriges Lärare, tycker inte att lärarnas starka reaktioner är svåra förstå.

– Eftersom behoven i svensk skola är så stora och förutsättningarna för lärare att göra ett bra jobb så dåliga så fattar jag. Det är en rimlig reaktion.

Hon menar att det förslag regeringen gått ut med nu inte ännu innefattar allt det som facket efterfrågar när de talar om ett professionsprogram.

– En viktig del som saknades i det förslag som gick ut på remissrunda är att ett program måste angå hela lärarprofessionen för att få legitimitet. Förslaget från regeringen tar inte vara på all den erfarenhet lärare skaffar sig under sitt yrkesliv.

– Rätt hanterat kommer professionsprogrammet leda till att lärare slipper utveckla sig ur sitt yrke, att man får sin beprövade erfarenhet och fortbildning erkänd och att rätten till behovsanpassad och adekvat kompetensutveckling stärks, säger hon.

”Arbetar inte bara med en sak åt gången”

Vad säger du om att lärare tycker att facket jobbar med fel frågor?

– Det är helt rätt att professionsprogrammet i sig inte löser arbetsmiljöproblem eller låga löner. Men vi arbetar inte bara med en sak åt gången. Lönefrågan och arbetsmiljöfrågan ligger alltid i topp för oss, men det förtar inte behovet av lärares rätt att få utvecklas och själva bidra till kunskapsgrundens utveckling.

– Vi som fackförbund behöver titta på alla pusselbitar som stärker läraryrket och våra förutsättningar. Dit hör bland annat tiden för och rätten till kompetensutveckling, och att såväl beprövad erfarenhet som fördjupade specialistkunskaper både ska löna sig och vara meriterande, säger Johanna Jaara Åstrand.