Jaara Åstrand om skolförslagen: "Ett svek”

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, är skarpt kritisk till att L-förslaget om statligt huvudmannaskap saknas i Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

”Inget annat än ett svek”. Så säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om M-regeringens reformförslag för skolan – där ett statligt huvudansvar lyser med sin frånvaro.

I den aspirerande regeringens överenskommelse med SD, det så kallade Tidöavtalet, saknas det liberala förslaget om statligt huvudmannaskap. Detta trots att särskilde utredaren Thomas Perssons utredning i frågan snart landar hos regeringen.

– Det är inget annat än ett stort svek om inte den utredning som L själva ligger bakom tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. De verkar vara överens om vikten av en likvärdig skola men åtgärderna som krävs för att åstadkomma det lyser med sin frånvaro. Vi får hoppas på en konstruktiv dialog med regeringen om just det, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN: Så många av lärarna vill se statligt ansvar

"Vi behöver nya investeringar"

Det som ingår i reformförslagen signerade M, KD, L och SD är i stället en statlig skolpengsnorm.

– För en likvärdig skola måste staten ta ansvar för en likvärdig finansiering. Den ser jag inte här. Det återstår att se vad en skolpengsnorm innebär, men det brukar vara en miniminivå. Risken är stor att de huvudmän som satsar mer sänker sig till den normerande nivån. Det är inte det vi behöver. Vi behöver nya investeringar och att pengarna som redan finns i systemet används till rätt saker, säger Johanna Jaara Åstrand.

LÄS ÄVEN: Vinster i skolan en av lärarnas viktigaste frågor

Bland de skolförslag som verkar lovande för Lärarförbundet finns reglerad undervisningstid och planeringstid, samt minskad administration och mer personal som kan stötta lärarna. Men samtidigt utökad undervisningstid och lovskola.

LÄS ÄVEN: Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet

– Nu skriver de att förutsättningen är att lärarna avlastas och att man vidtar åtgärder för att minska administration och det är både insikter och löften i rätt riktning. Men vi har hört dem förut så det återstår att se hur det blir i praktiken. Vi menar att inget är möjligt om man inte skjuter till mer pengar och tar ansvar för att se att de hamnar där de bäst behövs, och att kraftfulla åtgärder vidtas för att fler ska vilja bli och fortsätta vara lärare, säger hon.

LÄS ÄVEN: Skulle få mer undervisningstid – fick mindre

"I dag är skolan underfinansierad"

Det finns också förslag om att skriva in i skollagen att lärare själva beslutar över undervisningen.

– Det är välkommet att man ser värdet av att lärare får vara lärare och vi välkomnar nationella regleringar av det som skapar kvalitet. Men samtidigt ska man införa läslistor som fristående expertgrupper ska ta fram och någon större detaljstyrning av lärares undervisning går knappast att hitta på, säger Johanna Jaara Åstrand.

Bland förslagen vilar tyngdpunkten på ordning och reda.

– Det är klart det behövs ordning och reda men det är en övervikt mot frågan om hur vi tar hand om de elever som redan misslyckats eller inte fått chansen, snarare än vilka åtgärder som krävs för att slippa disciplinåtgärder. Även om det står att det förebyggande ansvaret ska tydliggöras så handlar så många av skolans problem, både kunskapsresultaten och bristande studiero, till syvende och sist vad man investerar i skolan och i lärare. Och i dag är skolan underfinansierad, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vem som blir ny utbildningsminister blir klart efter att talmannen godkänt Ulf Kristerssons regeringsförslag.

LÄS ÄVEN: 

Så leder du i klassrummet

Sex tips: Så skapar du studiero i klassrummet