Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan
Handskrivning är bäst för inlärningen – men hjärnforskaren Torkel Klingberg, aktuell på SETT-dagarna, varnar ändå för ett ensidigt fokus på neurokognitiv forskning i skoldebatten.
Sett-mässan
Hjärnforskaren Torkel Klingberg varnar för att låta pendeln svänga för mycket mot ett ensidigt fokus på kognitiv neurovetenskap när det gäller skolfrågor.
– Det är en pusselbit, men jag efterlyser ett tvärvetenskapligt angreppssätt, säger han.
Under SETT-dagarna i Stockholm, 16-18 april, kommer Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, att delta i ett samtal med Sveriges Lärares Mia Bohlin, och i en paneldebatt om digitalisering av de nordiska skolorna.
– Vi kommer hålla oss till ämnet digitalisering, risker och potentiella möjligheter och så får vi se om vi kommer in på grit, säger han.
Sågade digitaliseringsplanen
Torkel Klingberg var en av dem som undertecknade Karolinska institutets remissvar angående Skolverkets digitaliseringsplan, som regeringen beslutade riva upp i maj 2023.
Kritiken var svidande:
Skolverket saknade vetenskaplig evidens för de positiva effekter digitaliseringen skulle medföra, missade forskningsrön som pekade på negativa effekter av digitaliseringen, och hade inga förslag på hur skolan skulle implementera planen.
Sedan ministerns beslut om att riva digitaliseringsplanen, har skoldebatten också till stor del handlat om kognitiv neurovetenskap.
LÄS ÄVEN: Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”
Men Torkel Klingberg vill bredda perspektiven.
– Man ska alltid vara försiktig med hype, och efterfråga vad är evidensen – man vet aldrig om något fungerar innan vi provat det. Kognitiv neurovetenskap är en pusselbit, men vad jag efterlyser för den lärande hjärnan är ett tvärvetenskapligt angreppssätt, säger han.
Och bildning.
I dagarna har utbildningsminister Mats Persson (L) fått kritik för en debattartikel i Svenska Dagbladet, där han vill minska antalet fristående kurser på universitetet.
Men ministern har fått kritik för sin syn på bildning.
Hur påverkar neurovetenskapen synen på bildning?
– Det är en svår och jätteintressant fråga. Jag tror på bildning av många orsaker – om man ska återgå till den typen av forskning som vi har gjort, tittat på stora studier, så visar den att en av de miljöfaktorer som starkast påverkar intelligensen är utbildning. Det är ett av många argument. Filosofen Åsa Wikforss beskriver också lärandet är en central del av att leva ett rikt och harmoniskt liv, säger han.
Digitaliseringen och AI ställer frågan på sin spets. Trots att Torkel Klingberg är en förespråkare för läsning på papper, hyllar han den digitala tekniken och i en tidigare intervju med Vi Lärare ser han att eleverna snart har varsin ”pocket Platon”, en digital mentor som leder dem genom skolan.
Så påverkar AI lärarrollen
Trots att han räknar med att AI kommer att halvera skoltiden inom en snar framtid, ser han inte att lärarna skulle utplånas.
– Det tror jag inte någon tror på, utan att läraren kommer ha 25 kompetenta lärarassistenter till sitt förfogande, säger Torkel Klingberg.
Så vad gör teknikstressade lärare som slits mellan klassiska bildningsideal och dagens neurovetenskapliga laserfokus?
– Uppmaningen att gå tillbaka till läroböcker och lärarledd undervisning tror jag tas väl emot av många. Men jag tror att det är viktigt att vi identifierar vilka digitala kompetenser som är nödvändiga i skolplanen. Det handlar inte om att hantera en digitalkamera eller att googla sig fram till information, utan om vad vi vi åstadkomma i slutänden för någon som går ut nian eller en treårig teoretisk linje på gymnasiet? Vad efterfrågar arbetsgivarna? Och vad är viktigt ur en demokratisk aspekt och det kommande arbetslivet, säger Torkel Klingberg.
LÄS ÄVEN:
