Experten: ”Så kan regeringskrisen bli en fördel”

Statsvetaren Maria Jarl tycker inte att man behöver vara så bekymrad över vad som ska hända med resterande skolpunkterna i januariavtalet. Foto: Riksdagen.se och Laila Östlund
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Hittills är bara två av nio punkter i januariöverenskommelsens skolsatsning klara och avbockade, och Liberalerna lämnar samarbetet. Men statsvetaren Maria Jarl menar att det inte behöver innebära ett skolpolitiskt haveri – utan snarare en fördel.

Januariavtalet innehåller nio skolpunkter, de flesta av dem med flera olika delar. Status för majoriteten av dem är oklar, även om flera utretts och varit på remiss.

Det gäller till exempel att Skolinspektionen ska få ökade befogenheter att stänga dåliga skolor, den tioåriga grundskolan och obligatorisk språkförskola.

LÄSTIPS Regeringskrisen – så går det för skolfrågorna

Regeringen vill i dagsläget inte kommentera skolfrågornas framtid eller status på Läraren.se.

Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiskt ansvarige räknar med att arbetet fullföljs.

– Min utgångspunkt är att pågående utredningar genomförs och slutförs, eftersom det är en del av det arbete som redan är igång, säger Roger Haddad.

Kan bli bättre för skolfrågorna

Maria Jarl är statsvetare vid Göteborgs universitet och specialist på skolfrågor. Hon ser inte Liberalernas avhopp som en stor katastrof.

– Överenskommelsen innehåller många olika delar och det är svårt att ha insyn i vilket parti som drivit vad, i detalj. Men man kan notera att några av punkterna har tagit väldigt lång tid. Det kan bli lättare att komma fram med konkreta förslag som kan gå ut på remiss. Men sen om det finns stöd i riksdagen, det är en annan fråga, säger Maria Jarl.

Exempel är förslaget om regionaliserade skolmyndigheter och professionsprogram för lärare och rektorer.

Hur bekymrad ska man vara för skolfrågorna?

– Jag tror inte att man ska vara så bekymrad. Det finns inget självändamål att reformera för sakens skull, om det inte handlar om stora och allvarliga problem. Många av förslagen i reformerad lärarutbildning har lärosätena varit kritiska mot, så de tycker säkert att det är bra om det inte blir av, säger hon.

– Jag tror inte att allt faller, de remisser som har kommit in måste beredas och utredningarna som pågår kommer att fortsätta.

Lärarförbundet: Vitigt med långsiktighet

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand betonar vikten av långsiktighet i skolpolitiken.

– Det osäkra politiska läget visar hur viktigt det är med långsiktighet för skolan. Skolans behov får inte glömmas bort, ens under politiska svängningar. Vi räknar med att en kommande regering fortsätter jobba med läraryrkets attraktivitet, statligt ansvar, likvärdighetsfrågan och finansieringsfrågan, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
 
Det finns även delar i januariavtalet som Lärarförbundet kritiserar, till exempel den förkortande KPU som i praktiken innebär att det blir möjligt att få behörighet i ämnen som man inte läst.
 
Däremot efterlyser Johanna Jaara Åstrand också snabba besked om professionsprogrammen för lärare och rektorer.
 
– Det skulle både ta hand om läraryrkets attraktivitet och lärarnas möjlighet att fortsätta utvecklas, säger hon.
 
Är det någon del i avtalet som du är extra mån om att den ska bli av?
 
– Utredningen om huvudmannaskap och att statens ansvar för en likvärdig skola tas vidare, säger hon.

LÄS ÄVEN

Läraförbundet ryter ifrån: ”Ta inte äran för vårt jobb"

Nu tänds betygsstatistik från Sveriges skolor igen

Forskaren: Detta är lärarnas drömförälder