LISTA: Här kostar skolmaten mest och minst
Skollunchkaoset
Drygt sju miljarder kronor. Så mycket kostar den svenska skolmaten varje år.
Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. I Partille får eleverna nöja sig med 3 900 kronor per år, medan Bergs kommun satsar 14 700 kronor.
SKOLLUNCHKAOSET – läs alla delarna
Totalt kostar skolluncherna i grundskolan över sju miljarder kronor, enligt Skolverkets statistik. En femtedel av dem är specialkost och enligt de experter som Läraren pratar med är det 25 till 30 procent dyrare att servera specialkost.
I genomsnitt kostar en skollunch 6 500 kronor per elev och år. Det är ungefär sex procent av den totala skolkostnaden per elev. Mer än både elevhälsan (3 800 kr) och skolbiblioteken och lärverktyg (4 600 kr) kostar.
Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Medan Partille i botten nöjer sig med 3 900 kronor per elev och år satsar Bergs kommun 14 700 kronor.
Sveriges dyraste och billigaste skolmat
Dyrast och billigast
| Här kostar skolmaten mest | |
| Kommun | Per elev/år, kr |
| Berg | 14 700 |
| Lycksele | 13 300 |
| Dorotea | 13 100 |
| Vilhelmina | 12 900 |
| Övertorneå | 12 100 |
| Ljusnarsberg | 12 000 |
| Gällivare | 10 800 |
| Arjeplog | 10 700 |
| Ånge | 10 200 |
| Pajala | 10 000 |
| Här kostar skolmaten minst | |
| Kommun | Per elev/år, kr |
| Partille | 3 900 |
| Åtvidaberg | 4 400 |
| Lomma | 4 400 |
| Linköping | 4 400 |
| Strängnäs | 4 600 |
| Osby | 4 600 |
| Mjölby | 4 600 |
| Mariestad | 4 600 |
| Tyresö | 4 700 |
| Kristinehamn | 4 700 |
Källa: Skolverket, 2018
Jonas Olausson, avdelningschef för serviceavdelningen i Partille kommun:
– Vi har legat lågt i flera år. Vi jobbar mycket med kostnaderna, bland annat genom att minska matsvinnet. Vi har också en lite annorlunda organisation än många andra, en renodlad kostorganisation. Det är möjligt att vi får lite synergieffekter av det.
Henrik Hallqvist, kökschef i Bergs kommun, är förvånad över statistiken.
– Det är ju positivt. Och maten håller bra kvalitet. Men jag vet inte riktigt hur man räknat, säger han.
En delförklaring, tror han är att skolorna, även små byskolor med 40 portioner, lagar sin egen mat.
Oavsett matkostnaderna i kommunen är de måltidsansvariga som Läraren talat samstämmiga om ökade krav på specialkost.
Att antalet allergier och barn med diagnoser ökat förklarar en del av uppgången. Men långtifrån allt.
– Föräldrar ställer helt andra krav på individuella anpassningar i dag. Jag är 54 år och när jag gick i skolan var det en kille i min klass som var allergisk mot fisk. Det var allt. Då var det rektorn som bestämde och ingen man ställde krav på, säger Bo Norrman, måltidschef i Västerås.
Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet, menar att maten i dag blivit ett sätt att visa sin personlighet.
– Den används för att uttrycka ideologiska, politiska och religiösa ställningstagande. Tidigare var det ett uttryck för den kollektiva tillhörigheten, säger Richard Tellström.
