Bättre resultat med bra mat

En skollunch är inte bara viktig för eleverna, utan också för lärarna. Det har International School of Helsingborg tagit fasta på.

Därför satsar de mycket på den pedagogiska lunchen. Läraren ska vara mycket mer än bara en vakt.

– Vi vill koppla ihop måltiden med lärandet som pågår i klassrummen, säger Elizabeth Nilsson, rektor för F-5.

Hur den pedagogiska lunchen ser ut skiftar från dag till dag och inte minst med vilken ålder barnen har.

– Har vi ett tema om matens väg från frö till matbordet blir det en bra möjlighet att prata om det under lunchen. Vi följer ju IB-programmet som poängterar det tvärvetenskapliga lärandet. Vi försöker koppla lunchen till matematik, skrivning och räkning, säger Elizabeth Nilsson.

Skolan jobbar för att minska matsvinnet. Det arbetet har integrerats i den pedagogiska lunchen.

– Vi har pratat mycket om vad som händer med maten vi slänger. Varje årskurs har fått en hink där de slänger resterna. Vi mäter noga och följer upp om mängden ökar eller minskar, säger Elizabeth Nilsson.

Planerar ni den pedagogiska lunchen?

– Ja, men inte lika noga som lektioner. Vi diskuterar i arbetslagen vad vi gör på lektionerna som vi kan koppla ihop med lunchen, säger Elizabeth Nilsson.

En bra skolmåltid ökar också förutsättningarna för bättre skolresultat och kan minska sociala hälsoskillnader. Det visar aktuell forskning.

Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet, har tillsammans med några nordiska kollegor studerat koncentrations- och minnesförmågan hos mellanstadieelever i Sverige, Norge, Island och Finland. De följde 200 barn i varje land under en vecka.

Studien kommer att presenteras senare i år. Men resultatet var tydligt.

– Koncentrationsförmågan och minneskapaciteten ökade för de elever som ätit en bra skollunch, säger Agneta Hörnell.

Men att äta för mycket visade sig inte vara så mycket bättre än att äta lite. I alla fall när det gällde koncentration och minne.

– Ja, de som var proppmätta påverkades. De hamnade i paltkoma, säger Agneta Hörnell.

Det fanns också skillnader mellan länderna. I Norge, där barnen har med sig lunchlåda, åt man mer. Men samtidigt inte lika nyttigt.

– Generellt åt de som hade matlådor mer. Föräldrarna har ju koll på vad barnen gillar. Men det var ofta mer sötsaker än för de barn som åt i skolan, säger Agneta Hörnell.

Såg ni om även skolresultaten förbättrades med bättre mat?

– Att mäta resultaten är svårt. Det är så många faktorer som påverkar det. Åt de barnen frukost, hur var ljudmiljön och så vidare. Men har du bra minne och bra förmåga att koncentrera dig, då levererar du bättre. Det ökar helt klart chansen att få bättre resultat, säger Agneta Hörnell.

Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap, vid Karolinska institutet i Solna har tittat närmare på skolmatens möjligheter att jämna ut socioekonomiska skillnader i matvanor.

Och det går.

– Skolmaten är extra viktig för dem med sämre matvanor hemifrån. Det finns stora sociala skillnader.  Skolmåltiden har i genomsnitt högre näringstäthet och därmed högre kvalitet än det barnen äter resten av dagen, säger Liselotte Schäfer Elinder.

– Skolmaten har också en viktig fostrande funktion som kan bidra till bättre hälsa och förebygga övervikt och fetma, menar Liselotte Schäfer Elinder.

För att förbättra skolmaten ur olika aspekter och även stödja föräldrar var Liselotte Schäfer Elinder med och startade det webbaserade verktyget Skolmatsverige.se för drygt tio år sedan.