Nytt år – nya lagar: Detta gäller för skolan under 2025

1 januari 2025

Komvux: Nya reglerna för yrkesutbildningar

Flera komvuxkurser på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning som delvis genomförs genom APL, arbetsförlagt lärande.

Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner för att planera, dimensionera och erbjuda utbildningar.

Behöriga ska kunna söka inom hela samverkansområdet (frisök).
Kommunerna ska ta hänsyn både till vuxnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, när de beslutar om vilka utbildningar och hur många platser som ska finnas.

• LÄS ÄVEN: Förslaget – så blir nya yrkesutbildningarna

1 juli 2025

Grundskolan: Spetsutbildningar permanentas

• LÄS ÄVEN: Här läser de in gymnasiekurser på högstadiet

Spetsutbildningar inom engelska, matematik, moderna språk, naturorienterande ämnen (biologi, fysik eller kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap), svenska, teckenspråk och kemi blir en permanent del av skolsystemet.

Kraven skärps samtidigt på huvudmännen, fristående huvudmän ska till exempel uppfylla kraven på att eleven undervisas av legitimerade, behöriga lärare.

Kraven på statsbidrag skärps också.

Gymnasieskolan: Spetsutbildningar permanentas

Spetsutbildningen ska genomföras inom ramen för ett högskoleförberedande program, riktat mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.

Bestämmelserna skärps för huvudmännen.

Utbildningen ska efterfrågas av elever, hålla god kvalitet, kostnaderna rimliga i förhållande till syftet med utbildningen och kostnaden för annan gymnasieutbildning.

Skollagen kräver också att spetsutbildningen ska innehålla särskild fördjupning eller breddning i ämnet, att skolenheten samarbetar med högskola som erbjuder kurser i ämnet eller ämnesområdet och att huvudmannen gör det möjligt för eleven att dessutom delta i undervisning på högskolan.

Kraven på statsbidrag skärps även, bland annat så att lärarna ska vara behöriga och legitimerade och att huvudmannen har god ekonomi.

Gymnasieskolan: Skärpta krav på estetutbildning

Utbildningen ska efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter i utbildningens ämne eller ämnesområde. Utbildningen ska hålla hög kvalitet.
Kostnaden ska vara rimlig jämfört annan gymnasieutbildning, urval får ske genom prov.

Det ska också finnas ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov tillgodoses genom utbildningen.

Kraven på utbildningen är att den innehåller särskild fördjupning och breddning inom ämnet eller ämnesområdet, skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola så att eleven utöver gymnasieutbildningen har möjlighet att delta i kurser vid högskolan.

Gymnasieskolan: Så ska näringslivet vägas in

När kommuner, regioner eller enskilda huvudmän bestämmer vilka program som ska erbjudas och hur många platser de ska ha, ska både ungdomars och arbetsmarknadens behov vägas in.

Samma sak gäller för introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion.
Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner.

Ungdomar ska fritt kunna söka utbildning inom samverkansområdet.

Kommunen får även erbjuda gymnasieutbildning som anordnas utanför samverkansområdet.

Gymnasieskolan: Nu införs ämnesbetyg

• LÄS ÄVEN: Boken som guidar bland ämnesbetygen

I anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ersätter ämnesbetygen kursbetygen.

Ett ämne består av en eller flera nivåer, och för varje nivå ska anges hur många gymnasiepoäng den omfattar.

Betyg sätts efter varje avslutad nivå. När betyg sätts på högre nivå omfattar det även lägre nivåer.

Gymnasieskolan: Nya ämnesplanerna 

De nya ämnesplanerna på gymnasiet, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå börjar gälla.

Det innebär också nya betygsregler, bland annat att skolan ska redovisa betyg på lägre

Examensbevis eller andra betygsdokument som utfärdas efter avslutad utbildning ska omfatta samtliga betyg på samtliga nivåer.

Gymnasieskolan: Nya regler för fjärrundervisning

Nya ämnesplanen innebär nya regler för fjärrundervisning.

Gymnasieskolan: Nya behörighetsregler för lärare

• LÄS ÄVEN: Stora förändringar med nytt gymnasieförslag

Nya regler införs för hur lärare får behörighet och legitimation i nya gymnasieämnen.

Gymnasieskolan: Nya examensmål

De flesta nationella program och anpassade gymnasieskolan får nya examensmål och ändrade programmål.

Gymnasieskolan: Nytt frisör- och stylistprogram införs

Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör som nationellt program, även om det fortsättningsvis ska gå att bedriva hantverksutbildningar i andra former, till exempel design och sömnadsteknik, finsnickeri, floristprogram, glashantverk och guldsmedsprogram som blir riksrekryterande utbildningar med egna examensmål.

Nya inriktningar på frisör- och stylistprogrammet är barberare, frisör, hår- och makeupstylist.

Gymnasieskolan: Nya matteindelningen

• LÄS ÄVEN: Skolverket backar om ny matteindelning

Matematikämnet delas i två delar, matematik och matematik fortsättning för naturvetenskapliga- och teknikprogrammet.

Gymnasieskolan: Här införs naturkunskap 

Naturkunskap införs på teknikprogrammet

Anpassad gymnasieskola: Två program byter namn

Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation. Detta medför nya programmål.

Gymnasieskolan: Stärkt rätt i nationella minoritetsspråk

Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får stärkt rätt till moderrsmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken.

Tidigare ställdes krav på att elever skulle ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att få modersmålsundervisning i detta. Nu behöver eleverna inte längre förkunskaper.

Gymnasieskolan: Nya språkdefinitioner 

Definitioner av moderna språk samt modersmålsämne införs i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Med moderna språk avses i dessa förordningar: ”språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk”.

Med modersmålsämne avses ”ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen”.

Gymnasieskolan och komvux: Ny matteuppdelning

Matematikämnet delas upp i två mindre delar: matematik och matematik – fortsättning. Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg.

Gymnasieskolan: Specialidrott delas i två 

Dagens ämne specialidrott delas i två ämnen: specialidrott samt tränings- och tävlingslära. Utbildningar där dessa två nya ämnen ingår får vara riksidrottsgymnasier, alternativt godkännas som nationella idrottsutbildningar, om övriga villkor för sådana utbildningar är uppfyllda.

Sådan utbildning får inte bedrivas inom vuxenutbildning, vilket även gäller för nuvarande ämnet specialidrott.

Komvux: Ny yrkesexamen införs

Betygen får nu till övervägande del vara satta i är satta i ämnen som får ingå i en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål. Sedan tidigare gäller att betyg får vara satta i kurser som får ingå i ett nationellt yrkesprogram.

Komvux: Nationella prov ska ske digitalt

• LÄS ÄVEN: Rasande kritiik mot digitala nationella prov

Från och med kalenderhalvåret ska nationella digitala prov genomföras på komvux på gymnasial nivå, helt eller delvis genom Skolverkets digitala provtjänst.

Anpassad grundskola: Egen kursplan i samiska

Skolverket ska ta fram en ny kursplan för modersmål i samiska som ska användas i anpassade grundskolan, där samma kursplan idag används som i grund- och sameskolan.

1 september 2025

Lärare: Då införs professionsprogrammet

Det nya professionsprogrammet börjar gälla för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Skrivelserna om huvudmannens skyldigheter preciseras.

Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:

• en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
• ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.

Legitimerade lärare och förskollärare ansöker till Skolverket, som beslutar om meritering.

LÄS ÄVEN:

”Gärna professionsprogram – men inte till vilket pris som helst”

Kritiken: Skolverkets förslag ger arbetsgivaren makten

Facket efter Skolverkets förslag: Då ska lönen bli högre

Nya numret ute – (nästan) allt om Gy25

Gy25 ger huvudvärk – och förbättringar

De vill guida rätt bland ämnesbetygen