Thorengruppen får nej från Skolinspektionen

Det är de stora skolkoncernerna med friskolor inom Academedia, Watma group, Kunskapsskolan och Jensen som fått merparten av de nya tillstånden att starta nya eller utöka befintliga grund- eller gymnasieskolor. Den stora skolkoncernen Thorengruppen har dock fått avslag på alla utom en av sina 23 ansökningar.

– Vi ser brister i deras redan etablerade skolor. Därför gör vi bedömningen att det inte finns förutsättningar för dem att utöka innan de har åtgärdat bristerna på befintliga skolor. Vi har i dagsläget flera pågående tillsynsärenden när det gäller Thorengruppens skolor, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.

Tillsyn visar på olika brister

Hon säger att deras tillsyn visat att det exempelvis finns brister i undervisningen, bedömning/betygsättning och när det gäller särskilt stöd till elever. Och att huvudmannen, trots återkommande påpekande, inte lyckats åtgärda bristerna vilket gör att Skolinspektionen anser att det saknas grundläggande förutsättningar att starta nya eller utöka skolor och därför avslagit ansökningarna.

Av de totalt 223 ansökningar som kommit in till Skolinspektionen om att starta nya eller utöka befintliga friskolor till läsåret 2022/23 har knappt hälften, 107 ansökningar, godkänts. Av dem är 52 nya friskolor och 55 friskolor som vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller nya utbildningar.

De vanligaste skälen till avslag är att Skolinspektionen anser att skolhuvudmännens elevprognos inte är styrkt, är för optimistisk eller att de inte har ekonomiska förutsättningar att driva en friskola. År 2019 infördes också en ägar- och ledningsprövning av de som vill starta en ny friskola. Det krävs att den som vill starta en friskola ska ha erfarenhet och insikt i de lagar och bestämmelser för skolverksamhet och också är lämplig att bedriva skolverksamhet. Åtta friskoleaktörer fick avslag på sina ansökningar av det skälet. Av dem ansågs 6 sakna insikt. I två fall kunde Skolinspektionen inte avgöra om aktörerna var lämpliga att bedriva skolverksamhet eftersom man inte skickat in de underlag som Skolinspektionen efterfrågade.

Få idéburna skolor har ansökt

Det är vanligast att redan etablerade skolhuvudmän som driver aktiebolag i stora skolkoncerner får tillstånd att starta nya friskolor. Stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar och enskilda firmor står bara för 10 av ansökningarna. Av dem fick 3 tillstånd att starta nya skolor och två fick tillstånd att utöka sin skolverksamhet.

Har det blivit för svårt att få tillstånd starta friskolor för mindre aktörer idag?

– De som har en större organisation bakom sig och har fått en vana och erfarenhet att söka tillstånd kan såklart ha lättare men samma krav gäller fortfarande för alla, säger Carin Clevesjö.

Varför har antalet ansökningar sjunkit så kraftigt sedan 2010-talet då det kunde vara 500-700 ansökningar per år?

– Det finns flera skäl. Mycket beror på att behovet är mättat i de kommuner där många vill starta friskolor. Det finns en överkapacitet på många håll. I exempelvis storstadskommunerna där de flesta vill etablera sig ser vi att kommunerna generellt är positiva till fristående grundskolor. Däremot finns det, enligt kommunerna en överkapacitet på vissa gymnasieprogram som gör att kommunerna inte är helt positiva. Vi ser samtidigt att elevkullarna på sikt växer vilket gör att det kommer behövas fler platser på gymnasiet, säger Carin Clevesjö.

Hon säger att andra skäl till att ansökningarna minskat troligen är ägar- och ledningsprövningen som infördes 2019 och att Skolinspektionen har infört en avgift på mellan 10 000-35 000 kronor för varje ansökan.

– Det kan ha bidragit till att man tänker efter mer noggrant innan man ansöker, säger Carin Clevesjö.

Christina Rosenqvist, etableringsansvarig för Thorengruppen AB, skriver i en skriftlig kommentar till Läraren:

"Det stämmer att Skolinspektionen gett oss avslag på flertalet tillstånd och detta precis som de anger är orsakat av pågående tillsyner där ärendena inte hunnit avslutas. Generellt för alla huvudmän som bedriver utbildning i fristående regi är att det aldrig ges nya tillstånd om pågående tillsynsärenden är igång och eftersom Thorengruppen i huvudsak har sina gymnasieskolor under en och samma huvudman så påverkar det helheten dvs alla skolor även där inga brister finns. Även om bristerna är åtgärdade så har också Coronapandemin, enligt oss påverkat handläggningstiden hos Skolinspektionen. Detta har inneburit för oss att Skolinspektionen inte hunnit ta beslut om att stänga ärenden i tid före beslut om avslag på nya tillstånd kommit."