Skolinspektionens krav: Bredare betygsunderlag

Nära hälften av de granskade skolorna sätter betyg utan tillräckligt brett underlag. Det som brister är att lärarna inte inkluderar den betygsatta kursens syfte och mål i bedömningen, vilket riskerar att leda till att de fokuserar för mycket på detaljer i kunskapskraven, konstaterar Skolinspektionen.

– Risken är en förenklad värdering av elevernas prestationer, att man planerar undervisningen utifrån mätbara kunskapskrav i stället för syftet med kursen, säger Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen

En tredjedel av skolorna brister i en allsidig utvärdering. Det innebär att lärarna fokuserar på elevernas bästa prestationer, snarare än deras mer långsiktiga kunnande, vilket enligt Skolinspektionen riskerar att leda till glädjebetyg och en splittrad bild av elevernas kunskaper.

Därför vill myndigheten att lärare ska samla in ett bredare betygsunderlag, och göra en mer allsidig bedömning.

– Det tror jag att de har en poäng i. Ett brett underlag är avgörande för en rättvis bedömning. Hur det sedan hänger ihop med dokumentationen, det är en annan fråga, säger Alli Klapp, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, författare till ”Bedömning, betyg och lärande”.

Skolinspektionen vill också att lärarna ska bli bättre på sambedömning, så att elevernas betyg inte blir beroende av vilken lärare som sätter det. Samtidigt ska rektorn och lärare tillsammans analysera resultatet av nationella provet, så att det vägs in i betyget.

– Det gäller framförallt de elever där man är tveksam. Det är oerhört viktigt för eleverna att det inte brister i likvärdighet. Ytterst handlar det om deras rättssäkerhet, säger Alli Klapp.

Hur breddningen ska ske utan att lärarna får ännu mer dokumentation på sitt bord, står inte klart.

– Det är inte säkert att det bästa sättet att uppnå större bredd är att addera uppgifter, man kan i stället se hur varje uppgift kan rymma en större bredd säger Karin Lindqvist, Skolinspektionen.

I granskningen ingår betyg satta mellan 2014 och 2017 på högskoleförberedande program där det finns stora skillnader mellan resultatet i de nationella proven och kursbetyget i svenska 3. På så sätt är de unika.

– Men de svårigheter och problem vi belyser i rapporten är representativa även för andra skolor, ämnen och i viss mån för grundskolan, menar Karin Lindqvist.

Bedömningsexperten Alli Klapp:

– Kunskapskraven pressar lärare, det är ett fokus på betyg och resultat. Det är en svår sits, säger hon.