Skolpengen i fokus – så kan 84 skolmiljoner sparas

Skolpengen beräknas genom att ta kostnaderna för den kommunala skolan och dela den på antalet elever.

Kan man flytta kostnader till andra konton i kommunen sjunker beloppet.

Flera försök har gjorts av kommuner tidigare men alla har blivit stoppade av Förvaltningsrätten. I Sundbyberg gick man så långt att man såg över vilka delar av skolorna man faktiskt använde och räknade bort kvadratmetrarna som stod orörda. Skolbespisning och delar av idrottshallar ifrågasattes också.

Tror på egna förslagen

Trots bakslagen i förvaltningsrätten säger sig Stockholm skolborgarråd Emilia Bjuggren (S) känna tillförsikt med sina egna förslag.

– Vi måste förhålla oss till lagarna och våra jurister har tittat på förslagen.

Skolförvaltningen har bland annat sagt upp hyresavtal för lokaler som inte används och centraliserat kostnader för stadsplanering.

– Idag ligger detaljplanerna och dess kostnader under varje enskild förvaltning. Alltså kostnader för om man eventuellt ska bygga något i framtiden. Det är kostnader som inte har något med skolan att göra och ska därför inte ligga till grund för skolpengen, säger Emilia Bjuggren.

”Skapas felaktiga incitament”

Sammanlagt ska förslagen innebära en besparing på knappt 60 miljoner kronor vilket växer till 84 miljoner kronor om friskolorna inte längre kompenseras för kommunens utgifter.

I en genomgång av kommunernas situation i Sverige som Vi Lärare gjorde i våras framkom att 48 lärare och 35 ur övrig personal i Stockholm listades som ”övertaliga”. 84 miljoner skulle räcka till en bra bit över hundra lärare.

– Med den här typen av lagstiftning vi har, där man får bedriva vinstdrivande verksamhet med fri dragningsrätt på skattemedel, så skapas det felaktiga incitament. En del aktörer gör vad som helst för att maximera sin egen ersättning, det måste vi bort ifrån. Vi måste ha skolor som gör vad som helst för att eleverna ska klara skolan, inte något annat syfte, säger Emeilia Bjuggren.

Desperat situation

David Gustafsson.

David Gustafsson, Sveriges Lärares ordförande i Stockholm uppskattar initiativet.

– Varje skattekrona ska användas så väl som möjligt. Friskolorna ska ersättas för de kostnader som finns för att bedriva undervisning, de ska varken under- eller överkompenseras. Eventuella framtida byggprojekt och annat som inte har en koppling till dagens kommunala skola ska inte ingå som underlag när skolpengen ska beräknas, säger David Gustafsson.

David Gustafsson menar att kommunernas försök att minska sina kostnader visar hur desperat situationen är.

– Den kommunala skolan har kostnader för att kunna erbjuda alla elever utbildning. Det ansvaret saknar friskolorna. Varje elev som lämnar den kommunala skolan innebär att kostnaden per elev ökar eftersom antalet lärare och lokaler är densamma.

”Ett tomt luftslott”

– Friskolornas kostnader är i de närmaste konstant men de kompenseras ändå för den kommunala skolans ökade kostnader. Att representanter för den kommunala skolan mäter oanvända korridorer med måttband för att kunna sänka sina kostnader tyder på en desperation. Ett osunt system, säger David Gustafsson.

Oppositionsborgardådet i Stockholm, Jan Jönsson (L), är skeptiskt.

– Skolpengen ska enligt gällande lagstiftning vara jämlik. Så det blir intressant att se om detta bara blir ett tomt luftslott. Det finns nog en risk att den ganska omgående kommer att bli överklagad till domstol, säger han till Sveriges Radio.

LÄS MER:

Så trixas det med skolpengen – kommuner alltmer kreativa

Bråket om skolpengen: Anmäler Göteborg till JO

Kommunens kupp med skolpengen: ”Modiga”

Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”