”Ökat statligt inflytande för en likvärdig skola”
Skolpengen ”Utredningen om en likvärdig skola” väntas inom kort presenteras av regeringens särskilda utredare Björn Åstrand. I den ska han ge förslag på hur finansieringen av skolan kan förbättras för att få en mer likvärdig skola.
Björn Åstrand, regeringens särkilda utredare av frågan om skolans finansiering.
Foto: Erik Abel
– Vi räknar med att leverera senast under april månad. Direktivet säger sista mars men jag tror det kommer att fördröjas något av lite mer tekniska skäl, säger han.
Björn Åstrand pratade på ett seminarium i november 2019 om ett ökat statligt ansvarstagande över skolans finansiering i tre steg. Han konstaterade att många små kommuner har svårt att skapa tillräckligt med resurser och kompetens i en liten kommunal förvaltning. Vägen till att staten tar över finansieringen skulle, enligt honom, kunna gå från riktade statsbidrag via mer omfattande sektorsbidrag till att staten tar över helt.
Men hur skulle skolpengen passa in i ett sådant system?
– Jag kan inte säga mycket mer än vad du snappat upp från seminariet i november. Och det jag rapporterade då var ju var vi stod då, säger Björn Åstrand.
I Skolkostnadsutredningen, som kom 2016, konstaterades att allt fler kommuner använder skolpengen som finansieringsmodell både för de kommunala och fristående skolorna.
Kommuner är egentligen fria att finansiera skolor hur de vill så länge man ger friskolor och kommunala skolor lika ersättningar. Det finns kommuner, framför allt mindre med få friskolor, som väljer andra sätt att finansiera sina skolor. Mona Fridell, ekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger att de flesta storstadskommuner och förortskommuner använder skolpeng.
– Mindre kommuner får ofta en budget utifrån sina kostnader. En del kommuner lyfter bort hyreskostnaderna från skolornas budget och betalar det centralt eftersom hyran kan variera utifrån hur gamla skolbyggnaderna är. Skolorna får sedan en skolpeng baserat på övriga kostnader, säger hon.
Johan Ernestam, Lärarförbundets ekonomiska expert, menar att orsaken till att allt fler kommuner använder skolpengsmodellen, även för kommunala skolor, beror på att de, enligt skollagen, måste räkna fram en skolpeng för fristående skolor.
– Det blir bekvämt i kombination med att kommunerna vill visa att man ger alla skolor samma summa. Men det är en teoretisk modell som rimmar illa med hur skolverkligheten ser ut, säger Johan Ernestam.
