Lärarförbundet vill slopa skolpengen
Skolpengen
Lärarförbundet vill avskaffa skolpengen och i stället införa en ersättning per klass. Det skulle ge skolorna en stabilare ekonomi och strypa höga vinstuttag. Det hävdar Lärarförbundets ekonomiska expert Johan Ernestam.
– Någonstans uppstår det att friskolor ger vinst. Min uppfattning är att det beror på att vi har en fullständigt urusel finansieringsmodell som näst intill skänker bort pengar.
Systemet med skolpeng kan slå hårt mot många skolor. Extra utsatta är skolor med stort in- och utflöde av elever, där bidrar skolpengssystemet till att ekonomin snabbt kan försämras när några elever byter skola och hundratusentals kronor försvinner ur budgeten.
Förslaget från Lärarförbundet bygger på ett finansieringssystem där såväl kommunala som fristående skolor får ett klassbidrag. Klassbidraget är beräknat för att täcka den genomsnittliga kostnaden för en klass med 25 elever och är i Lärarförbundets exempel 1,9 miljoner. Det kombineras med en rörlig peng per elev på 20 000 kronor.
– Därutöver kan det behövas ett tilläggsbelopp utifrån socioekonomiska faktorer eller att man får klassbidraget baserat på färre elever i vissa områden med stora utmaningar, säger Johan Ernestam
Fördelen i jämförelse med dagens skolpengssystem är, enligt Lärarförbundet, att skolorna får en stabil grundplåt per klass för fasta kostnader som är svåra att påverka.
Nuvarande finansieringsmodell är fullständigt urusel och skänker i princip bort pengar.
Det får inte så drastiska konsekvenser om en skola förlorar elever mitt under en termin. Med dagens skolpengssystem, där pengen ligger kring 100 000 kronor per elev, kan däremot en skola snabbt få ekonomiska problem. Det är svårt att påverka kostnaderna mitt i en termin genom att slå ihop klasser eller säga upp personal.
– För att en skola ska gå runt och få täckning för sina genomsnittskostnader krävs det idag ungefär 25 elever per klass. Skolor som pressar in 30-32 elever i varje klass kommer få ett rejält överskott, men har man färre elever än 25 så går man mer och mer back för varje elev eftersom man inte får täckning för sina genomsnittskostnader, säger Johan Ernestam.
Lärarförbundets ekonomiska expert Johan Ernestam.
En friskola med stora klasser, som hela tiden kan optimera sina klasser genom att ta in elever från en kö när någon slutar, kan bygga upp ett överskott och en vinstmarginal. Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska skolan, uttrycker detta i ett citat på Svenskt Näringslivs webb från den 28 oktober 2016:
”Kvalitet leder också till vinst! I ett system med skolpeng skapas överskott framför allt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever.”
Kommunala skolor får inte skapa köer av elever till sina skolor och det borde inte friskolor få heller, anser Lärarförbundet. Kommunala skolor är också skyldiga att bereda plats för nya elever som söker.
– Hemkommunen är ansvarig att se till att eleven får en grundskola att gå i enligt skollagen. Eleven ska få en placering utifrån vårdnadshavarens önskan såvida det inte går ut över en annan elevs berättigade krav på placering nära hemmet, säger Peter Sandberg, undervisningsråd Skolverket.
Johan Ernestam konstaterar att skolor, såväl kommunala som friskolor, har ett behov av en mer stabil finansieringsform än vad skolpengen kan ge. Han ser också ett problem med att friskolor, som verkar i konkurrensutsatta områden, kan få stora vinster genom att maximera sina klasstorlekar.
Men han medger att det finns nackdelar även med ett klasspengsystem.
– Det kommer självklart bli en gränsdragningsproblematik någonstans. Den som vill maximera sin intäkt kan lägga sig på ganska små klasser och sedan bedriva undervisningen i större grupper, säger Johan Ernestam.
