Edholm om skolpengen: ”Staten tar fastare grepp om skolan”

Skolminister Lotta Edholm tillsätter en utredning för hur finansieringen av skolorna ska se ut.

Skolfinansiering Skolminister Lotta Edholm har startat en utredning om finansieringen av friskolorna.
Dagens system brister i att erbjuda en likvärdig skola för alla, enligt henne.
– Staten tar nu ett fastare grepp, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.

Jan Huss

3 nov 2023

I dag får friskolor lika mycket i skolpeng per elev som aktuell kommun ger till de kommunala skolorna. Men eftersom kommunens ansvar är större – den måste alltid ha beredskap för att med kort varsel kunna ta emot fler elever – så är kommunens kostnader större.

Likaså om kommunen tappar elever, på grund av att eleverna byter till friskola, så ökar kommunens kostnad per elev – och höjs även bidragen till friskolorna. Skolväsendet i en kommun blir därmed dyrare, trots oförändrat antal elever.

– Det leder till en kostnadsexplosion i många kommuner, utan att det på något sätt gynnar eleverna, säger Lotta Edholm.

Nationell skolpengsnorm

Regeringen vill nu få förslag på en nationell skolpengsnorm för vad kommunerna minst ska ersätta friskolorna med, samt vad kommunerna minst måste lägga på sina egna skolor.

– Det ska inte spela någon roll var du bor i Sverige. Du har rätt till en bra skola oavsett var du bor, säger Lotta

Regeringen vill också att utredaren ska titta på vad som händer när en elev byter skola. I dag blir skolan av med skolpengen direkt men regeringen anser att det kan behöva ske med viss eftersläpning, eftersom kostnader kan finnas kvar.

Ingen majoritet i riksdagen

Är det här ett första steg mot ett förstatligande av skolan?

– Det är ett steg för staten att ta ett fastare grepp. Jag tillhör ju ett parti (L) som varit emot kommunaliseringen i 30 år men det finns ingen majoritet i riksdagen för ett förstatligande.

Hur upplever du att det här initiativet tagits emot?

– Jag har inte hunnit ta del av så mycket men det jag sett som till exempel Per Kornhall (krönikör på Vi Lärare) var positiv, säger Lotta Edholm.

SKR tror inte på miniminivå

Men kritik finns. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tror inte på en statligt bestämd miniminivå på skolpeng.

– Dels handlar det om att man (staten, reds anm) går in i det kommunala självstyret. Vi kan inte heller se att kvalitetsnivån är sämre i kommuner med lägre skolpeng, säger Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKR till TT.

Enligt Friskolornas Riksförbund är friskolorna inte alls överkompenserade. Kommunerna lägger redan betydligt mer pengar per elev och år på en elev i kommunal skola än på en friskoleelev, enligt dem.

En första del av utredningen ska vara klar den 1 april 2025, då gäller det förskolan och grundskolan. Den 1 november 2026, efter nästa val, ska det även finnas förslag för gymnasieskolan.