600 000 i upprop: ”Ge staten ansvar för skolan”
Anna Olskog, Sverige, Yrkisfelagið Miðnám, Färöarna, Tomas Kepler, Danmark, Katarina Murto, Finland, Gordon Ørskov Madsen, Danmark, Anne-Charlotte Gavelin Rydman, Sverige.
Skolfinansiering
De nordiska lärar- och rektorsfacken går samman i ett unikt uttalande.
De kräver ett stopp för underfinansierade skolor och bristande likvärdighet.
– Vi vill visa gemensamt hur allvarlig situationen är, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Nordiska lärarorganisationers samråd (NLS) samlar 600 000 lärare och rektorer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Grönland och Island.
Vanligtvis är det ett forum för att byta erfarenheter och dela information.
Men för första gången går medlemmarna, där Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare ingår, samman för att ställa politiska krav på respektive regering.
Samma verklighet
Den färska rapporten ”The Financing of Education in the Nordic Countries”redogör för skolverkligheten i medlemsländerna.
Och den verkligheten har fått företrädarna för varje organisation att skriva under en debattartikel med krav på statligt ansvar för finansiering och likvärdighet i skolan.
– Kommunerna klarar inte skolan på egen hand. Ska vi ha en likvärdig, kompensatorisk skola med höga kunskapsresultat kan kommunerna med sina olika resurser och olika ambitioner inte ha det finansiella ansvaret, säger Anna Olskog.
”Vi delar en gemensam historia, kultur och värderingar liksom en stark tradition av att bygga jämlika samhällen. Den nordiska modellen har länge varit en internationellt erkänd förebild. Själva hjärtat i denna modell är våra utbildningssystem” skriver representanterna i en debattartikel i Dagens Samhälle.
”Oroande utveckling”
– Det är en oroande utveckling med obalans mellan krav och resurser. Staten måste ta ansvar, och det nu, säger Anna Olskog.
I NLS rapport sticker Sverige ut, som det land som gått längst i det NLS kallar marknadisering av skolan.
– Finansieringsmodeller och regler för privata skolor varierar mellan länderna. Sverige är till exempel unikt genom att tillåta vinstuttag i skolor. Men vi står inför gemensamma utmaningar som hotar utbildningens kvalitet i hela regionen, och vi kommer att fortsätta driva dessa frågor, både nationellt och gemensamt, säger Anna Olskog.
Nordiska lärarnas gemensamma krav
- Respektive stat måste öka sin andel av utbildningsfinansieringen. Kommunerna, som bär det största ansvaret för skolans finansiering, klarar inte uppdraget själva då de inte har de resurser som krävs för att nå de ambitiösa nationella målen. Staterna måste ta huvudansvaret för att skapa stabilitet och långsiktighet i skolfinansieringen.
- Resursfördelningen måste bli kompensatorisk överallt. Det behöver säkerställas att resurserna fördelas rättvist och utifrån behov, så att skolor med större utmaningar får de resurser de behöver för att lyckas.
I NLS rapport sticker Sverige ut, som det land som gått längst i det NLS kallar marknadisering av skolan.
16 representanterna bakom kraven
Elisa Rimpler, ordförande, Børne- og ungdomspædagogernes landsforbund (BUPL), Gordon Ørskov Madsen, ordförande, Danmarks lærerforening, Monica Lendal Jørgensen, ordförande, Frie skolers lærerforening, Tomas Kepler, ordförande, Gymnasieskolernes lærerforening, Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund (FSL), Katarina Murto, ordförande, Undervisningssektorns fackorganisation OAJ, Jacob Eli Olsen, ordförande, Føroya lærarafelag, Sanna á Løgmansbø, ordförande, Føroya pedagogfelag, Tina K. Jakobsen, ordförande, Yrkisfelagidh midhnám, Arnaq Brønlund, ordförande, Nunatsinni Perorsaasut Kattuffiat (NPK), Elna Heilmann, ordförande, IMAK, Magnús Thór Jónsson, ordförande, Kennarasamband Íslands, Mette Johnsen Walker, ordförande, Skolens landsforbund (SL), Geir Røsvoll, ordförande, Utdanningsforbundet, Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare.
LÄS ÄVEN:
