Storstadskommuner nöjda med ny dom

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Storstadskommunerna är glada över domen i Högsta förvaltningsdomstolen som klarlagt att kommuner kan kvitta underskott mot överskott mellan budgetåren innan de betalar ut extra skolpeng till friskolor.

Det är främst större kommuner som berörs av domen i Högsta förvaltningsdomstolen. Malmö kommun är nöjd med att domen nu efter många år har avgjorts och att de inte gjort sig skyldiga till något som strider mot likavillkorprincipen av olika skolverksamheter.

– Vi är väldigt glada över att kunna fortsätta hantera kommunens ekonomi på det sätt som vi gjort, säger Laila Herner, förvaltningsjurist och enhetschef på grundskoleförvaltningen i Malmö stad.

Göteborg och Stockholm stad är också nöjda med att ha fått ett klargörande. Och att det nu är avgjort att kommuner kan tillgodogöra sig överskott i sina budgetar. De båda storstäderna använder inte samma centrala ekonomiska styrmodell med resultatöverföring som i Malmö men ger de kommunala skolenheter möjligheten att kvitta under och överskott på enhetsnivå. Skolorna kan då inom vissa ramar fondera pengar och bygga upp överskott mellan åren för att täcka underskott andra år.

Malin Eriksson, chef för avdelningen för ekonomi och styrning i Stockholms stad. Foto: Liza Simonsson

– Om man tittar på hela resultatområdet för grundskola respektive gymnasieskola så har Stockholm inte haft några stora underskott på många år som lett till att vi har behövt ersätta friskolorna i Stockholm i efterhand. Men vi tolkar domen som ett kvitto på att det system vi använder är förenligt med likavillkorprincipen, säger Malin Eriksson, chef för avdelningen ekonomi och styrning i Stockholms stad.

Annika Andersson, chef för planering och analys på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad. Foto: Asbjørn Hansen

Annika Andersson, chef för planering och analys på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad säger att staden inte har haft den här typen av underskott sedan 2018 då skolorna samlades under en central grundskoleförvaltning istället för stadsdelsnämnder.

– Vi kommer bära med oss den här domen och se vad den kommer att ha för betydelse för oss om det skulle uppstå underskott. Våra kommunala skolenheter har möjlighet att reglera över och underskott mellan åren men uppstår det ett underskott så ska man ha arbetat igen det inom tre år, säger hon.