Minskade bidrag – motsvarar 8 000 lärare

Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna lyfter fram covid-miljarden till skolan, och 30 000 nya utbildningsplatser bland annat för att ta hand om Covid-permitterade, som de stora satsningarna i sin skolbudget, utöver satsningar på skolmyndigheterna.

17 miljarder mindre

Men med i beräkningarna kommer också drastiska nedskärningar i de generella statsbidragen till kommunerna. Fram till 2023 minskar dessa med 17 miljarder kronor. 

Uppskattningsvis skulle 4,7 miljarder av dessa gå till skolan. Detta enligt beräkningen att regionerna får 30 procent av bidraget från staten, och att skolan utgör 40 procent av kommunens omkostnader. Bara under 2021 är summan 4,5 miljarder kronor.

 – Behoven är superstora i förskolor och skolor, både när det gäller att ta hand om dagens problem men också för att kunna täcka investeringsbehoven. Regeringen visar inte alls förståelse för vad landets lärare och andra inom välfärdssektorn gör och behöver, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Som 8 000 lärare

På Lärarförbundet räknar utredaren Johan Ernestam med att minskningen går att översätta med kostnaden för 8 000 lärartjänster.

Men budgeten innehåller även stora skattesänkningar, bland annat för att få fler unga att komma ut i arbete.

Kritiken mot skattesänkningarna kommenterar finansminister Magdalena Andersson (S) på presskonferensen.

– Sossepolitik när den är som bäst.

Johanna Jaara Åstrand är tveksam.

– Är det en sossebudget att prioritera skattesänkningar före välfärdssatsningar, så har hon rätt. Men jag har högre förväntningar. Att satsa på skola och utbildning vore bättre såväl liberal, grön som socialdemokratisk politik, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) rapporterar goda ekonomiska resultat för kommunerna, efter covid-bidragen från regeringen.

Varför kan man inte anställa massor av lärare?

– Visst kan man anställa lärare, men man kan anställa dem under den här terminen. Sedan får vi mindre och mindre pengar. De pengar kommunerna får i år måste de förbruka i år. Hade man velat trygga skolan hade regeringen höjt nivån på statsbidragen, och låtit dem ligga kvar. Nu är det svårt att få människor att förstå att de måste spara, säger SKR:s chefekonom Annika Wallenskog.

Utbildningsminister Anna Ekström, (S):

– Jag vill säga emot när du säger att de kommer att minska. Det som händer är att vi gör tillfälliga satsningar. En satsning på 10 miljarder 2021, en satsning på 5 miljarder 2022, eftersom vi ser framför oss kortsiktiga tapp när det gäller kommunernas förmåga att få in skatteintäkter, säger Anna Ekström.

”Större nytta i gymnasieskolan”

Arbetsgivaravgiften ska sänkas med 9 miljarder för ungdomar.

– Men vi vet att de unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden ofta saknar gymnasieexamen. De miljarderna skulle göra mycket större nytta i skolan, så vi kunde säkerställa att ungdomar får fullgod utbildning, säger hon.

– Samtidigt har kommunerna aviserat enorma besparingar, även om tillskottet de fick i år gett utrymme för andhämtning. Vi har en situation där lärare sägs upp idag, inte på grund av sviktande elevunderlag utan på grund av sviktande skatteintäkter, säger hon.

Ökat statligt ansvar för fler lärare

Dagens stora budgetnyhet på skolområdet är satsningen på totalt 30 000 fler utbildningsplatser. En del av detta är att yrkeslärarutbildningen förstärks, och kompletteras med en master.

Januaripartierna har också aviserat att de kan tänka sig ett mål för hur många lärare varje lärosäte ska examinera.

– Det är helt i linje med vårt krav på ökat statligt ansvar för kompetensförsörjningen, och kanske det mest intressanta i budgeten kring högskolan, eftersom det är ett helt nytt grepp, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarassistenterna kvarstår

Efter likvärdighetsmiljarderna var satsningen på lärarassistenter förra årets stora budgetsatsning. Nu får denna dra åt svångremmen, och ligger kvar på den halva miljard som riksdagen drog ner den till i våras.

– Den här budgeten handlar för mycket om tillfälliga statsbidrag. Det duger inte för att ge lärarna möjlighet att göra ett bra jobb. Underfinansiering får enorma effekter, i form av sjukskrivningar och inte minst i kunskapsbrister. Vill Sverige vara en kunskapsnation måste det satsas på utbildning. Vi behöver en stabil och långsiktig satsning, inte kortsiktigt duttande, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Bidraget till lärarassistenter blev aldrig någon succé.

– Det här är en satsning där vi har noterat att alla pengar inte gick åt. Min bedömning är att ju mer vi kan lägga pengar på generella statsbidrag, desto viktigare är det för skolan. Lärarassistenter är en bra satsning men det tar tid för att den att komma upp i volym, säger Anna Ekström.

LÄS OCKSÅ:

Storsatsning på vidareutbildning kan ge fler lärare

Skolbudgeten 2021 – hit går miljonerna

Kvarsittning: Är utbildade lärare verkligen alltid bättre?