Skolan får ta smällen när kommunerna sparar

Nästa års budgetarbete pågår för fullt ute i kommunerna och läget är mer osäkert än på länge, delvis på grund av svårigheter att bedöma hur coronapandemin kommer att slå mot kommunala intäkter och kostnader. Läget förbättrades radikalt när regeringen presenterade sin höstbudget med en rad nödåtgärder för att kicka igång ekonomin, men dessa extrapengar ger endast tillfällig lindring. I våras prognosticerade Sveriges kommuner och regioner (SKR) till exempel att en tredjedel av landets 290 kommuner skulle gå med underskott 2020.

Man kallar det effekti­visering i stället för besparing.

– Det kommer inte att bli så illa. Det blir inte så många som går back som vi räknade med i våras och betydligt färre än de senaste åren, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Hon kallar det dock en ”momentant” ljusning givet att det speglar de stora statsbidragen som är kopplade till corona, och att staten går in och täcker kostnader för till exempel permitteringar.

– Det löser inte framtida utmaningar. Den snabbt växande befolkningen av yngre och äldre är en strukturell utmaning där det är viktigt för kommunerna att få långsiktiga besked, säger Annika Wallenskog, som förutser riktigt tuffa år när stödpaketen klingar av.

Lågkonjunkturen som följer på Coronapandemin kommer som lök på laxen för en redan utmanad kommunal sektor som står inför en stor demografisk utmaning. Barn och äldre står för merparten av kommunernas utgifter, och båda dessa grupper ökar snabbare än befolkningen i övrigt. Äldre för att den förväntade medellivslängden stadigt kryper uppåt och yngre på grund av invandring. Detta kommer kvarstå och när statsbidragen klingar av ser det riktigt tufft ut.

Dessutom kommer de generella statsbidragen att minska kraftigt.

– 2022 ser fortfarande riktigt tufft ut. För 2023 är det många kommuner som säger att de inte får ihop budgeten, säger Annika Wallenskog till TT.

– Man vet att man måste spara samtidigt som man har ett rekordöverskott, fortsätter hon.

I Lärarförbundets enkät, som skickades ut till landets kommunstyrelseordföranden i augusti förutspådde 38 procent ett noll- eller negativt resultat 2021 medan 32 procent ännu inte visste hur budgetresultatet kommer falla ut.  Enkäten skickades ut i till samtliga 290 kommuner och 115 svar inkom.

Svaren visar att skolan kan komma att drabbas hårdast när det gäller de tunga posterna skola, äldreomsorg och socialtjänst. Endast tekniska sidan ser ut att få spara mer.

Att underskott i den kommunala budgeten hämtas hem från skolan är egentligen inte förvånande. Skolan står för drygt 40 procent av kommunernas utgifter, den största enskilda utgiftsposten, så en halvprocentig neddragning på skolan ger mer än att skära bort två procent på kultur och fritid som står för fem procent av kommunernas kostnad. Eftersom besparingar i skolan, uttryckt i procent, ofta är lägre än för andra verksamheter går det att hävda, i någon mening, att skolan är prioriterad.

Det sker en sakta men säker besparingsprocess.

– Vanligast är att kommunerna inte ger full kostnadstäckning för inflation och löner, och gör man inte det sker en sakta men säker besparingsprocess som leder till neddragningar, till att klasserna blir större och större, och mer jobb för lärarna, säger Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet.

Nästan hälften av kommunerna som besvarat enkäten, eller 42 procent, uppger just det som Ernestam pekar på. De kommer inte helt att kunna kompensera för kostnadsökningar för löner, lokalhyra och den allmänna prisutvecklingen. 28 procent ser stora besparingar på fler områden.

– Det ligger en förväntan i budgetens utformning om att det på något vis går att bedriva verksamhet till lägre kostnad, att det går att arbeta smartare, sedan kallar man det effektivisering i stället för besparing. I slutändan handlar det om att vi i skolan ska göra samma jobb med mindre resurser, säger Linnea Lindqvist, som är rektor på F-3 skolan Hammarskolan i Göteborg och vice ordförande i föreningen Välfärdsinitiativet.

Hon gick själv igenom delårsrapporter från Sveriges kommuner under våren och ämnar fortsätta titta på budgeterna när de klubbas.

Det råder samtidigt osäkerhet kring vilka långsiktiga konsekvenser som pandemin får. SKR beräknar till exempel att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka 30 procent nästa år som en konsekvens av ökad arbetslöshet. I enkäten uppgav 90 procent av kommunstyrelseordförandena att pandemin kommer att påverka ekonomin till det sämre.

– På grund av det statliga stödet och att arbetskraft blivit permitterad, vilket innebär att de har bibehållit nästan lika hög lön, så har konsekvenserna skjutits framåt. Men när dessa statliga stöd dras tillbaka kommer många jobb permanent ha försvunnit och just kommunerna är extremt beroende av en hög sysselsättningsgrad, deras intäkter består ju främst av kommunalskatt på löner, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.