Mer till skolan i oppositionens budget
Skolbudget
Det saknas majoritet i riksdagen för regeringens budget, och därför blir det en M-, KD– och SD-budget som styr fram till valet.
Skolan får 855 miljoner kronor extra, men Johanna Jaara Åstrand är skeptisk till förslaget om ökad undervisningstid.
MER LÄSNING: Regeringens budget – hela listan
Regeringens fällda skolbudget var på 1,3 miljarder. Att oppositionens skolbudget fick ja i riksdagen under onsdagen innebär ytterligare 855 miljoner kronor. I övrigt ligger regeringens satsningar kvar.
Mer pengar är bra, konstaterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Men oppositionens nya skolbudget är långt ifrån tillräcklig, enligt Lärarförbundet.
– Både regeringens budget och den här budgeten är för liten. Vi räknar med att det behövs 15 miljarder nya kronor för att väga upp de besparingar som gjorts i skolan på senare år. Det här kommer inte på långa vägar upp i de summorna, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
Så mycket ska undervisningen öka
I budgetförslagen ingår en satsning på ökad undervisningstid, en timme om dagen. Skolverket får 5 miljoner för att ordna med förslaget, som ska lanseras 2023.
400 miljoner kronor går till stödundervisning för att minska pandemins effekter, bland annat genom lovskolan. Och en lika stor satsning ska minska barngrupperna i förskolan. Samtidigt ska Skolinspektionen växla upp sina granskningar av lågpresterande skolor – och får 50 miljoner för detta.
Satsningarna på skolan i nya budgeten
|
År 2022 |
2023 |
2024 |
Utökat coronastöd (ex lovskola) |
400 Mkr |
|
|
Mer undervisningstid* |
5 Mkr |
225 Mkr |
900 Mkr |
Mindre barngrupper i förskolan |
400 Mkr |
800 Mkr |
800 Mkr |
Skolinspektionen |
50 Mkr |
50 Mkr |
50 Mkr |
* = Skolverket får i uppdrag att förbereda för utökning av undervisningstid med sikte på att det ska införas från halvårsskiftet 2023.
Budgeten är ett resultat av att Centerpartiet sagt nej till samarbete med regeringen och Vänsterpartiet. Det innebär att statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att styra med motståndarnas ekonomiska beslut.
Beslutet som får F av Lärarförbundet
Även om mer pengar till skolan alltså får ett gott betyg av Johanna Jaara Åstrand, får den utökade undervisningstiden ett F.
– Det är ett beslut som ökar lärarbristen. Redan idag möter eleverna skiftande kvalitet eftersom det saknas utbildade och behöriga lärare i många skolor. Mer undervisning ökar inte kvaliteten för de elever som inte ens har lärare som kan ansvara för undervisningen. Det är ett slag i luften, säger hon.
Men Kristina Axén Olin, Moderaternas skolpolitiska talesperson, menar att detta är en väg mot att alla elever ska bli godkända.
– Vi måste lyfta kunskaperna i svensk skola och se till att alla barn ska klara skolan. Vi tror att en timme mer om dagen är en bra start. Vi har för få timmar i svensk skola. Jag delar bekymret med att ni har en lärarbrist och det måste vi se till att åtgärda på olika sätt, men hur lärarbristen påverkar det här är en organisationsfråga, säger hon.
Lärarförbundet är dock positivt till förslaget om extra stödinsatser, men betonar att det är avgörande hur de tre partierna beslutar att pengarna får användas.
– Det är inte utökad lovskola som löser Sveriges skolproblem. Det som behövs är insatser som gör ordinarie undervisning och lärares arbetssituation bättre. Att minska dokumentationskrav till ett minimum och se till att det finns stödfunktioner som kan avlasta lärarna frigör tid och kompetens till det som spelar roll, säger Johanna Jaara Åstrand.
Kristina Axén Olin menar att pengarna kommer att kunna användas tämligen fritt, så länge de används till att hämta igen kunskaper som gått förlorade under pandemin.
På frågan om samsynen mellan de tre partierna, M, KD och SD, svarar hon:
– Vi har god samsym. Det här är rambesluten, säger hon.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) avstår från att kommentera situationen "i dagsläget".
LÄS ÄVEN
Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt
Sjuk av jobbet – fyra miljoner i livränta
Lärarduon prisas med Pennsvärdet 2021